Från Moll till Dur: Musikens påverkan på patientens hälsa.

Abstract

Musik har i alla tider och kulturer varit ett naturligt inslag i människans vardag. Historiskt sett har musiken ansetts ha läkande kraft och använts i helande och botande syfte. Idag har musiken hamnat i skymundan i den specialiserade och tekniskt avancerade vården. Inom omvårdnaden betonas vikten av rätt miljö kring patienten för att befrämja hälsa. Ljud påverkar patienten och musik kan bidra till en bättre miljö runt patienten. Syftet med studien var att beskriva vilken påverkan musik har på patientens hälsa utifrån Katie Erikssons teori om hälsa som sundhet, friskhet och välbefinnande. Studien byggde på fjorton vetenskapliga artiklar som analyserades deduktivt utifrån teorin. Under rubriken sundhet beskrevs hur musik kan hjälpa patienter att hantera sin sjukdom kognitivt och emotionellt. Musik visade sig ha en smärtlindrande effekt vilket påvisades då konsumtionen av analgetika var lägre bland patienter som fått lyssna på musik. Den positiva påverkan musiken hade på dementas sociala interaktion togs också upp under rubriken sundhet. Musikens positiva påverkan på friskhet identifierades då sänkt hjärtrytm, andningsfrekvens och blodtryck sågs hos olika patientgrupper. Välbefinnande, som var ett subjektivt begrepp, uttrycktes med patienternas egna ord och skattades av dem som fått ta del av musik i sin behandling. Det visade sig att musik ledde till ökad avslappning, minskad oro och ökad tillfredsställelse. Då musik inte är tidskrävande, inte har några biverkningar, är lättillgänglig och billig kan sjuksköterskan med fördel och på ett enkelt sätt använda sig av musik som omvårdnadsåtgärd.