”Det är såna hjältar vi vill ha i det här landet!” En analys av maskulinitet i Peter Birros dramatik, applicerad på den bild av maskulinitet som förmedlas i skolan

Abstract

Elverkets dramatikergrupp är en satsning från Dramaten för att få fram och spela ny svensk samtidsdramatik. En av de mest spelade av dessa pjäser är Peter Birros Arbetarklassens sista hjältar, som ingår i antologin 8 Elverkets dramatik. Peter Birro (f. 1966) är såväl författare och poet som manusförfattare och dramatiker. Han debuterade 1992 med diktsamlingen Det Oerhörda (Hägglunds förlag) tillsammans med sin bror. Han har också skrivit manus till både långfilm och TV-serier, som Hammarkullen och Kniven i Hjärtat.1 Arbetarklassens sista hjältar (2004) är Peter Birros första försök att skriva för teatern. Uppsättningen, som hade premiär på elverket 27 februari 2004 med Mikael Persbrandt och Börje Ahlstedt i rollerna blev en succé och åtföljdes av den fristående uppföljaren Neil Armstrong var aldrig på månen (2005).2 Handlingen i Neil Armstrong var aldrig på månen utgörs av ett laddat möte mellan far, mor och dotter. Även handlingen i Arbetarklassens sista hjältar utgörs av ett laddat möte mellan far och son, där värderingar kring maskulinitet och klass belyses ur olika perspektiv. De båda karaktärerna i Arbetarklassens sista hjältar och fadern i Neil Armstrong var aldrig på månen hör ur ett klassperspektiv till en underordnad grupp – arbetarklassen, men ur ett genusperspektiv till en dominerande grupp – män. Peter Birros dramatik är intressant att studera dels för att den har kommit till ur en aktiv satsning på nyskriven svensk samtidsdramatik och därför säger något både om den tid vi lever i och vilken dramatik som uppmuntras. Och dels för att de båda pjäserna förutom far och son relationen i Arbetarklassens sista hjältar också bygger på en jämförelse med en rad kända män, vilket aktualiserar frågan vilket mansideal som är det rådande i svensk dramatik idag. Det nyväckta intresset för maskulinitet avspeglar sig såväl inom svensk litteraturforskning, med verk som Forslids Varför män?(2006), som på Göteborgs teaterscen i uppsättningar som Studentteaterns Kontrakt av Ola Aurell och Teater Aktörs S-men. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att analysera hur maskulinitet framställs i Peter Birros dramatik och förmedlas i skolan. Vilken idealbild av maskulinitet förmedlas av de båda karaktärerna Harald och Benny i Arbetarklassens sista hjältar samt karaktären Harald Strid i Neil Armstrong var aldrig på månen? Vilken bild av maskulinitet förmedlas i skolan? Och hur kan Birros dramatik appliceras på den bilden?