Elever - lika inför forskaren? En metastudie i receptionsforskning ur ett genusperspektiv

Abstract

Receptionsteoretiska studier1 visar att barn och ungdomar har olika inställning till skönlitterära texter p.g.a. läsarens, författarens och de litterära karaktärernas kön. Man har alltså funnit ett samband mellan läspreferenser och läsarens kön. Forskningen visar att pojkar hellre väljer texter skrivna av manliga författare med karaktärer av manligt kön, och flickor väljer texter som inte är lika starkt kopplade till författarens eller till karaktärens kön. Pojkar är mer intresserade av handlingsorienterade texter och flickor av empatiorienterade texter. Detta ska belysas i forskningsöversikterna nedan. Många av dessa studier används som underlag i lärarutbildningen. Det är dessa studier som förbereder blivande svensklärare inför mötet med elever i litteraturundervisningen. Etnologen Anna Sofia Lundgren har analyserat beskrivningar av kön och jämställdhet i statliga instansers rapporter, däribland Skolverkets skrifter. Hon redovisar att huvuddelen av de studier som utförts och presenterats av Skolverket kommit fram till att det finns avgörande skillnader hos pojkar och flickor i både beteende och studieresultat. Genom dessa resultat blir skrifterna något som befäster olikheter mellan könen.2 Konsekvenserna av texterna är kanske inte möjliga att undersöka. Dock är det rimligt att tänka sig att de – i den mån de läses av lärare och andra – bekräftar föreställningar om människor som delar upp dem i två grupper där den ena tänks vara på ett sätt och den andra på ett annat.3 A S Lundgren skriver att många studier har deskriptiva mål, där syftet ligger i att beskriva olika fenomen. ”Även när målet är analys och sökande efter underliggande kunskaper och meningssammanhang används beskrivningar som redskap och som väsentliga – för att inte säga centrala – delar i analyserna. I beskrivningar sker alltid viktiga kategoriseringar.”4 Hon påpekar att även om konsekvenserna av Skolverkets skrifter skulle kunna vara ett återinförande och uppvärderande av föreställningar om kön som viktiga och betydelsefulla ordnande principer i skolan, så är det inte något som författarna av texterna propagerar för. Några skulle säkert till och med propagera för motsatsen. Trots detta är skrifternas utgångspunkt etablerade föreställningar om olikhet. Man utgår på ett självklart sätt från skillnad och det finns en oproblematiserad syn på kön.5 Med A S Lundgrens studie i åtanke är det intressant att undersöka förhållningssätt i de receptionsteoretiska studiernas vetenskapliga framställning ur ett genusperspektiv, och utifrån detta utreda förhållningssättens inverkan på resultaten, hur man kommer fram till resultaten om olikhet och hur man talar om flickor och pojkar. Syfte och frågeställningar Syftet med föreliggande uppsats är att föra en diskussion kring ett urval svenska receptionsstudier (åren 1990 – 2006) som är inriktade på sambandet mellan läspreferenser och läsarens kön. Avsikten är att genomföra en metastudie i förhållningssätt i studiernas vetenskapliga framställning, och problematisera detta ur ett genusperspektiv. För att nå detta syfte ställs följande frågor till materialet: - Vilka utgångspunkter har forskarna? - Hur beskriver och diskuterar forskarna kön? - Vilka förklaringar ges till sambandet mellan läspreferenser och läsarens kön?