| dc.description.abstract | Receptionsteoretiska studier1 visar att barn och ungdomar har olika inställning till
skönlitterära texter p.g.a. läsarens, författarens och de litterära karaktärernas kön. Man har
alltså funnit ett samband mellan läspreferenser och läsarens kön. Forskningen visar att pojkar
hellre väljer texter skrivna av manliga författare med karaktärer av manligt kön, och flickor
väljer texter som inte är lika starkt kopplade till författarens eller till karaktärens kön. Pojkar
är mer intresserade av handlingsorienterade texter och flickor av empatiorienterade texter.
Detta ska belysas i forskningsöversikterna nedan. Många av dessa studier används som
underlag i lärarutbildningen. Det är dessa studier som förbereder blivande svensklärare inför
mötet med elever i litteraturundervisningen.
Etnologen Anna Sofia Lundgren har analyserat beskrivningar av kön och jämställdhet i
statliga instansers rapporter, däribland Skolverkets skrifter. Hon redovisar att huvuddelen av
de studier som utförts och presenterats av Skolverket kommit fram till att det finns avgörande
skillnader hos pojkar och flickor i både beteende och studieresultat. Genom dessa resultat blir
skrifterna något som befäster olikheter mellan könen.2
Konsekvenserna av texterna är kanske inte möjliga att undersöka. Dock är det rimligt
att tänka sig att de – i den mån de läses av lärare och andra – bekräftar föreställningar
om människor som delar upp dem i två grupper där den ena tänks vara på ett sätt och
den andra på ett annat.3
A S Lundgren skriver att många studier har deskriptiva mål, där syftet ligger i att beskriva
olika fenomen. ”Även när målet är analys och sökande efter underliggande kunskaper och
meningssammanhang används beskrivningar som redskap och som väsentliga – för att inte
säga centrala – delar i analyserna. I beskrivningar sker alltid viktiga kategoriseringar.”4
Hon påpekar att även om konsekvenserna av Skolverkets skrifter skulle kunna vara ett
återinförande och uppvärderande av föreställningar om kön som viktiga och betydelsefulla
ordnande principer i skolan, så är det inte något som författarna av texterna propagerar för.
Några skulle säkert till och med propagera för motsatsen. Trots detta är skrifternas utgångspunkt etablerade föreställningar om olikhet. Man utgår på ett självklart sätt från
skillnad och det finns en oproblematiserad syn på kön.5
Med A S Lundgrens studie i åtanke är det intressant att undersöka förhållningssätt i de
receptionsteoretiska studiernas vetenskapliga framställning ur ett genusperspektiv, och utifrån
detta utreda förhållningssättens inverkan på resultaten, hur man kommer fram till resultaten
om olikhet och hur man talar om flickor och pojkar.
Syfte och frågeställningar
Syftet med föreliggande uppsats är att föra en diskussion kring ett urval svenska
receptionsstudier (åren 1990 – 2006) som är inriktade på sambandet mellan läspreferenser och
läsarens kön. Avsikten är att genomföra en metastudie i förhållningssätt i studiernas
vetenskapliga framställning, och problematisera detta ur ett genusperspektiv.
För att nå detta syfte ställs följande frågor till materialet:
- Vilka utgångspunkter har forskarna?
- Hur beskriver och diskuterar forskarna kön?
- Vilka förklaringar ges till sambandet mellan läspreferenser och läsarens kön? | eng |
