Talaudiometri med siffror – En beskrivande litteraturstudie om alternativ för personer ej förtrogna med testspråket

Abstract

Klinisk talaudiometri möts idag med en ökande patientgrupp som ej är förtrogen med svenska språket vilket ger opålitliga resultat vid traditionella test. Då situationen sannolikt kommer kvarstå och inget alternativ givits för anpassat utförande av talaudiometri är det av intresse att undersöka alternativ för den nämnda patientgruppen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om talmaterial med siffror är ett lämpligt alternativ för att testa taluppfattning hos personer som ej är förtrogna med testspråket. Metod: En beskrivande litteraturstudie har gjorts för att jämföra olika talaudiometriska testmaterial. Urval har begränsats till studier publicerade mellan 1995 och 2016. Resultat: Talaudiometri utfört med siffermaterial har visat hög korrelation med motsvarande test utfört med material bestående av ord och meningar, dock med brantare psykometrisk funktion. Ingen modern forskning har jämfört den svenska tresifferlistan med andra testmaterial. Vid hörtröskelmätning för tal har siffermaterial visat högre korrelation med TMV än spondéer när testpersonen ej är förtrogen med testspråket. Konklusion: Siffermaterial kan vara ett bra alternativ för personer ej förtrogna med testspråket, men den svenska tresifferlistan saknar egenskaperna för att kunna mäta uppfattningströskel för tal i brus, därför finns behov av ett nytt svenskt siffertest.