Kandidatuppsatser / Bachelor theses

Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/9915

Browse

Now showing 1 - 20 of 356

STRESS, ÅTERHÄMTNING OCH ARBETSLIV En litteraturöversikt över den arbetsterapeutiska interventionen ReDO
(2025-06-11) Jeppsson, Valgerdur; Taym, Lin; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Psykisk ohälsa, i synnerhet stressrelaterad är en växande orsak till långvarig sjukfrånvaro i Sverige. Arbetsterapeutisk rehabilitering spelar en viktig roll för att hjälpa personer återgå till arbete. En metod som används inom arbetsterapi är ReDOprogrammet (Re-Designing Daily Occupations), en evidensbaserad gruppbehandling som syftar till att skapa balans i vardagen och möjliggöra återgång till arbete. Programmet bygger på modellen ValMO, som omfattar de tre triaderna: aktivitetstriaden, värdetriaden och perspektivtriaden. Syfte Syftet med studien var att sammanställa och analysera resultat av ReDO-metoden hos vuxna personer som är sjukskrivna med stressrelaterad ohälsa Metod För att besvara studiens syfte genomfördes en systematisk litteraturöversikt med fokus på kvantitativa artiklar om ReDO-metodens resultat på stressrelaterad ohälsa. Urvalet baserades på PEO-modellen (Population: vuxna med stressrelaterad ohälsa, Exposure: ReDO-interventionen, Outcome: hälsa, återgång i arbete, arbetsroll och arbetsmiljö). Totalt inkluderades åtta artiklar som kvalitetsgranskades med SBU-granskningsmall ROBINS-I, som bedömde risk för bias. Resultat Artiklarna bedömdes enligt kvalitetsgranskningen vara av låg-medelhög kvalitet. Sex kategorier kopplade till studiens syfte relaterat till hälsa, återgång i arbete, arbetsmiljö och arbetsroll. Kategorierna presenterades i resultatet och innefattade upplevelse av vardagliga aktiviteter, välbefinnande och livskvalitet, stress och ångest, återgång i arbete, självskattad upplevelse av arbetsroll och arbetsmiljö, den terapeutiska relationen och tillfredsställelse med rehabilitering. Slutsats Studierna visade att ReDO-metoden har positiva resultat för vuxna med stressrelaterade ohälsa, särskilt vad gäller aktivitetsbalans, välbefinnande och återgång i arbete. Deltagarna upplevde ökat aktivitetsvärde, förbättrad livskvalitet och stärkt självkänsla. Den terapeutiska relationen framstod som en faktor som gav bättre resultat av ReDOmetoden gällande välbefinnande och återgång i arbete. ReDO-metoden visade sig också ge bättre resultat gällande tillfredsställelse med rehabilitering jämfört med deltagarna i kontrollgruppen. Dock visade sig effekterna av ReDO-metoden avta på lång sikt vilket tyder på behov av fortsatt uppföljning av behandlingen.
"Jag försöker acceptera…det är en viss period i livet..." Yrkesarbetande mammors upplevelse av aktivitetsbalans
(2025-06-05) Corell, Annelie; Kavanagh, Laura; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Yrkesarbetande kvinnor tar på sig större ansvar för både hushållarbetet och barnomsorg än män gör. Kvinnor rapporterar oftare upplevd ohälsa. Den dubbla arbetsbördan mellan karriär och familjeliv ökar risken för stressrelaterad psykisk ohälsa, särskilt för de som har barn i förskole- och lågstadieåldern. ValMO-modellen betonar vikten av balans mellan olika aktivitetskategorier och deras upplevda värde är viktigt för välbefinnande och hälsa, vilket är särskilt relevant för kvinnor som försöker förena arbetsliv och familjeansvar. Tidigare forskning kopplar arbetande mammors psykiska ohälsa till aktivitetsobalans och den stressrelaterade sjukskrivningen bland arbetande mammor fortsätter att öka, vilket kräver mer forskning. Syfte Syftet med studien var att undersöka yrkesarbetande mammors upplevelse av aktivitetsbalans kopplat till välbefinnande och hälsa i vardagen.   Metod Studien utgick från en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med sju yrkesarbetande mammor. Databearbetningen genomfördes enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.   Resultat Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier som omfattar deltagarnas upplevelse. Huvudkategorierna var: struktur och ansvarsfördelning, acceptans av situationen, behov av återhämtning, samt arbetets möjligheter och begränsningar. Slutsats Studiens resultat visar att yrkesarbetande mammor upplever aktivitetsobalans till följd av ojämn ansvarsfördelning, brist på återhämtning och begränsningar i arbetslivet vilket påverkar deras upplevelse av välbefinnande och hälsa negativt. Arbetsterapeutiska insatser skulle kunna främja balans genom att stödja återhämtning, planering och kravhantering. Fortsatt forskning behövs för att identifiera effektiva arbetsterapeutiska metoder samt hur strukturella och familjepolitiska åtgärder kan bidra till mer jämlik ansvarsfördelning och aktivitetsbalans i vardagen.
FRÄMJA AKTIVITET OCH HÄLSA I ETT DIGITALISERAT SAMHÄLLE
(2025-06-04) Sjödin, Pontus; Sjöström, Simon; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund: Till följd av digitaliseringen i samhället har digital teknik blivit en stor del av personers liv. Personers aktivitetsutförande påverkas och förändras ständigt i takt med utvecklingen av ny digital teknik. Eftersom personers vardag påverkas är det sannolikt att arbetsterapeuten kommer att komma i kontakt med digital teknik i sitt yrkesutövande. Syftet med studien var att undersöka hur arbetsterapeuter resonerar om digital teknik och hur det påverkar aktivitet och hälsa. Syfte: Att undersöka arbetsterapeuters professionella resonemang om hur digital teknik påverkar aktivitet och hälsa för patienter i primärvården. Metod: Studien följde en kvalitativ design med induktiv ansats. Sex arbetsterapeuter deltog i studien och datainsamligen skedde genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades av författarna som sedan gjorde en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Det övergripande temat från studiens resultat var: Påverkan av digital teknik formas av individen, inte tekniken. Temat identifierades utifrån tre huvudkategorier: Patienten i ett digitaliserat samhälle, Patientens digitala autonomi och Patientens kognitiva belastning. Huvudkategorierna innehöll tre underkategorier vardera som beskrev hur arbetsterapeuter resonerar om hur digital teknik påverkar aktivitet och hälsa. Slutsats: Hur individen påverkas av digital teknik beror inte enbart på vilken digital teknik som används. Individens förutsättningar och miljöns påverkan spelar en avgörande roll för hur olika individer påverkas av digital teknik. Det finns idag bristfällig forskning om hur digital teknik påverkar personens aktivitet och hälsa i samhället. Vidare forskning inom området behövs för att utveckla arbetsterapeutisk praxis.
KOMMUNIKATIONSHJÄLPMEDELS BETYDELSE FÖR DELAKTIGHET OCH AKTIVITET HOS PERSONER MED CEREBRAL PARES En intervjustudie om arbetsterapeutiska resonemang
(2025-06-04) Turesson, Cajsa; Akthagen, Viktoria; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Cerebral Pares (CP) är ett samlingsnamn för en grupp hjärnskador som leder till permanent motorisk funktionsnedsättning. Vanliga funktionsnedsättningar för personer med CP är bland annat tal- och språksvårigheter. Kommunikation är ett grundläggande behov och för att kompensera för nedsatt eller förlorad kommunikationsförmåga kan ett kommunikationshjälpmedel användas. Det finns idag begränsad kunskap om hur arbetsterapeuter resonerar för främjad delaktighet och aktivitet hos personer med CP som har nedsatt eller förlorad kommunikationsförmåga. Syfte Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters resonemang kring kommunikationshjälpmedel för att främja delaktighet och aktivitet i vardagen hos personer med Cerebral Pares. Metod Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade arbetsterapeuter. Data bearbetades i enlighet med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier, med sex tillhörande underkategorier. Dessa visade hur arbetsterapeuterna resonerade kring kommunikationshjälpmedel hos personer med CP. Kategorierna var förutsättningar för aktivitet och delaktighet, möjligheter och hinder för kommunikation samt samspel med omgivningen. Konklusion Resultatet i studien visade att kommunikationshjälpmedel var av stor vikt i vardagen hos personer med CP, då det främjade delaktighet och möjlighet till aktivitet. Arbetsterapeuterna resonerade om att kommunikationshjälpmedel kunde göra att personer med CP blev mer delaktiga i samhället, anta roller, kunna kommunicera samt vara självbestämmande. Även motivation och socialt stöd var en avgörande faktor för att kommunikationshjälpmedlet skulle användas. För att få en fördjupad kunskap inom området efterfrågas mer forskning.
UTVÄRDERING AV AKTIVITETER GÄLLANDE VÄRDE OCH MENING SAMT HÄLSA FÖR PATIENTER INOM RÄTTSPSYKIATRIN
(2025-06-03) Sahlin, Åsa; Thorpe, Miriam; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Rättspsykiatrins patienter har ofta en komplex psykiatrisk problematik. Aktiviteter inom rättspsykiatri syftar till att skapa en meningsfull vardag vilket anses bidra till återhämtning från psykisk ohälsa. Rättspsykiatriska verksamheter uppger att det är en utmaning att bedriva meningsfulla aktiviteter i en miljö där säkerhetsrisken är högprioriterad. Value and Meaning in Occupations (ValMO) menar att meningsfulla aktiviteter kan kopplas till hälsa. Studier som utvärderar aktiviteter inom rättspsykiatrin utifrån värde och mening är begränsad. Syfte Syftet med studien är att utvärdera aktiviteter gällande värde och mening samt hälsa för patienter inom rättspsykiatri. Metod Studien har kvantitativ, longitudinell design. Data samlades in genom självskattningsinstrumentet Occupational Value–pre-defined (OVal-pd) angående upplevelse av värde och mening i aktiviteter samt enkäten Short Form Health Survey (SF-36) gällande upplevd hälsa. Patienters självskattade upplevelser av värde och mening samt hälsa jämfördes vid en bestämd baslinje och vid uppföljning efter tolv veckor. En korrelationsanalys undersökte samband mellan hälsa och värdeupplevelser i aktivitet. Resultat Resultat visar ett statistiskt signifikant samband mellan högre totalt aktivitetsvärde och god upplevd hälsa vid uppföljningsmätning. Även ett högt medianvärde för upplevt aktivitetsvärde vid både baslinje och uppföljning påvisas. Resultatet visar ingen statistiskt signifikant förändring av upplevelse av värde och mening i aktivitet vid baslinjen jämfört med uppföljningsmätning. Slutsats Resultatet indikerar att aktiviteterna inom rättspsykiatrin kan ha effekt på patientens upplevelse av värde och mening samt hälsa. Studien visar även att patienter skattade sin upplevelse av värde och mening högt. En tydligare metod i samband med användning av arbetsterapeutiska instrument såsom OVal-pd behövs i framtida forskning för att stärka studiens resultat.
ARBETSTERAPEUTENS UNIKA ROLL I ÄTSTÖRNINGSVÅRD En kvalitativ intervjustudie om arbetsterapeuters upplevelser av att arbeta med personer med ätstörningar.
(2025-06-02) Axelsson, Tova; Klasson, Ellen; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Ätstörning är en vanligt förekommande psykiatrisk sjukdom som kan drabba vem som helst. I Sverige är drygt 200 000 drabbade av en ätstörning, men det finns ett stort mörkertal. Det finns olika typer av ätstörningar, de vanligaste är anorexia nervosa, bulimia nervosa och hetsätningsstörning. Ätstörningar är ofta kopplade till strikta vanor kring mat och träning som ofta används för att upprätthålla sjukdomens symtom och beteenden. Personer som är drabbade av en ätstörning kan få rollen som sjuk person och har förväntningar på sig att göra allt som krävs för att bli frisk. Det är därför viktigt att få en inblick kring hur vanor och roller kan påverka en person med ätstörning och hur arbetsterapeuter kan arbeta med det. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter upplever och arbetar med vanor och roller hos personer med en ätstörning. Metod Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys har använts för att bearbeta data. Intervjustudien har en induktiv ansats. Resultat Resultatet visade att arbetsterapeuterna upplevde att vanor och roller blev starkt påverkade av en ätstörning. Arbetsterapeuterna upplevde också att det var viktigt med en struktur i vardagen för att ersätta destruktiva vanor med hälsosamma. Ev. slutsats Arbetsterapeuterna arbetade med att skapa struktur, öka självkänsla och att hitta nya intressen för de personer som lider av en ätstörning. Arbetsterapeuter är en viktig men ovanlig del inom ätstörningsvård
“MED DIFFUSA SKADOR ÄR DET SÅHÄR OJ, VAD HAR DU FÖR PROBLEM? VAD KOMMER DU FÅ SVÅRT MED? VAD SKA VI JOBBA MED?” - En kvalitativ intervjustudie om arbetsterapeuters erfarenhet kring rehabilitering av vuxna personer med diffusa hjärnskador
(2025-06-02) Johansson, Carolina; Steen, Sabine; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Diffusa hjärnskador är en typ av traumatisk hjärnskada och uppkommer då huvudet utsätts för kraftig acceleration, retardation och/eller rotations våld. Diffusa hjärnskador delas in i fyra typer av skador; diffusa vaskulära skador (DVI), diffusa axonala skador (DAI), hypoxisk-ischemisk encefalopati och generaliserad hjärnsvullnad. Följderna av diffusa hjärnskador innefattar fysiska, kognitiva, beteendemässiga och emotionella störningar i varierande grad och påverkar människors aktiviteter i dagliga livet, återgång till samhälle, arbete samt socialt liv. Arbetsterapeuter besitter en viktig roll i rehabilitering av traumatiska hjärnskador och har en unik kompetens för att stödja rehabiliteringen. Syfte Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter av rehabilitering av vuxna personer med diffusa hjärnskador. Metod Studien har utgått ifrån en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju arbetsterapeuter. Materialet analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat Analysen gav fyra huvudkategorier med tio subkategorier som beskriver arbetsterapeuternas erfarenheter. Följande fyra huvudkategorier framkom: En växlande utmaning, evidens och personcentrerad intervention, intervention för en fungerande vardag samt inhämta andras perspektiv. Slutsats Studien visade att arbetsterapeuterna baserade rehabiliteringen på den unika patienten och deras situationsbundna sammanhang. Diffusa hjärnskador upplevdes komplexa och kunde bidra med en bred problematik. Arbetsterapeuterna använde sig av bedömningar och aktivitet för att driva rehabiliteringen trots oklar diagnos. En evidensbaserad rehabilitering eftersträvades genom att arbetsterapeuterna inkluderade teori, kunskap från andra områden samt personcentrering. Stöd togs av anhöriga och teamet för en lyckad rehabilitering. Aktivitetsperspektivet var centralt i interventioner och kognition samt aktivitetsbalans lyftes som vanliga områden för rehabilitering.
“DET SPELAR INGEN ROLL OM JAG ÄTER ELLER SOVER, SÅ LÄNGE BARNET MÅR BRA” En kvalitativ intervjustudie om hur vanor och roller upplevs hos föräldrar till ett barn i yngre småbarnsåldern
(2025-06-02) Svanevik, Malin; Borgström, Johanna; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Att bli förälder innebär en förändring i det dagliga livet och kan beskrivas som en dramatisk transition. Omställningen till föräldraskap innebär för många en fysisk och mental påfrestning då vardagen innefattar fler åtaganden. Nya vanor och roller kan utvecklas då föräldrarnas prioriteringar kommer att kretsa kring den nya familjemedlemmen. Den arbetsterapeutiska begreppsmodellen Model of Human Occupation beskriver hur vanor och roller präglar en persons vardag och kan påverka hälsa och välbefinnande. Syfte Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av hur vanor och roller kan påverkas av att vara förälder till ett barn i yngre småbarnsåldern. Metod Studien genomfördes med en kvalitativ design med en induktiv ansats. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer med sju föräldrar till barn i yngre småbarnsålder. Det insamlade materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i åtta subkategorier och tre kategorier utifrån deltagarnas upplevelser av hur vanor och roller kan ha påverkats av att vara förälder till ett barn i yngre småbarnsåldern. De kategorier som identifierades var: Vardagens planering och struktur, Den sociala omgivningen och Identitet och självbild. Slutsats Studiens resultat visade upplevelsen av hur vanor och roller påverkats av att vara förälder till ett barn i yngre småbarnsåldern. Det var många aspekter som hade betydelse för hur föräldrar upplevde sin livssituation vilket framgår av studiens kategorier. Ökad inblick och förståelse för föräldrar är av värde för yrkesverksamma som i sitt dagliga arbete möter persongruppen i olika forum, såsom arbetsterapeuter.
ARBETSTERAPINS EFFEKTER VID LÅNGVARIG SMÄRTA
(2025-05-30) Uggla Kihlquist, Carin; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Arbetsterapeutiska interventioner vid långvarig smärta fokuserar främst på smärthantering och aktivitetsbalans, vilket har visat sig kunna förbättra individens aktivitetsförmåga. Forskning framhåller vikten av meningsfulla aktiviteter som en central del i rehabiliteringen vilket är ett område där arbetsterapeuter har särskild expertis. En identifierad kunskapslucka är en kartläggning över effekten av olika arbetsterapeutiska interventioner för personer med långvarig smärta. En kartläggning av dessa insatser kan stärka den evidensbaserade praktiken, bidra till ökad kunskap inom området smärthantering för såväl arbetsterapeuter som annan vårdpersonal, samt gagna patienter genom bättre tillgång till effektiva och evidensbaserade behandlingar. Syfte Syftet med studien var att utifrån vetenskaplig litteratur kartlägga effekten av arbetsterapeutiska interventioner vid långvarig smärta. Metod För att svara till syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats och kvantitativ design. Sju artiklar granskades och inkluderas enligt SBU:s granskningsmall för kvantitativa randomiserade studier. Resultat Samtliga studier visade på positiva effekter vid arbetsterapeutiska interventioner gällande återgång i arbete, kroppskännedom och tillfredsställelse i aktivitet. Endast två studier visade statistiskt signifikant förbättrad smärtuppfattning där arbetsterapi ingick i multimodala program. Övriga studier visade viss förbättring från baslinjen trots utebliven signifikans i primära mått. Slutsats Interventioner med fokus på mindfulness och sjukdomsuppfattning visade positiva resultat men variationen i mätinstrument försvårade kartläggningen. Arbetsterapi rekommenderas som en del av smärtrehabiliteringen vid långvarig smärta men resultaten bör tolkas med försiktighet.
Arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner för personer med demens vid inflyttning till särskilt boende.
(2025-05-28) Jonsson, Matilda; Gustafsson, Elin; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Tidigare forskning beskriver att personer med demens på särskilda boenden riskerar en försämrad livskvalitet på grund av minskad delaktighet i aktiviteter. The value and meaning in occupations model (ValMO) förklarar att balans i vardagsaktivitet påverkas av vad personen har energi till och att aktivitetsrepertoaren innefattar en rad olika aktiviteter en person utför genom livet. Trots att tidigare forskning belyser arbetsterapeuters insatser inom demensvård, finns det en begränsad mängd studier som fokuserar specifikt på deras erfarenheter av att stötta personer vid inflyttning till särskilt boende. Syfte Studien syftar till att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som används för att stödja aktivitetsrepertoar och vardagsbalans hos personer med demens i övergången till särskilt boende. Metod En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Databearbetningen genomfördes i enlighet med Granheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i att tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades. Huvudkategorierna var: ”Individbaserad aktivitetsplanering utifrån funktionsförmåga”, ”Indirekt intervention genom samverkan med boendepersonal” och ”Intervention genom användning av personens inre motivation”. Arbetsterapeutiska interventioner handlade både om att anpassa aktiviteter efter personens hälsotillstånd och att samverka med personal på boendet. Det lyftes också hur viktigt det är att hitta och använda personens inre motivation. Slutsats Studiens resultat har kunnat belysa arbetsterapeutiska interventioner som används för att stödja aktivitetsrepertoar och vardagsbalans hos personer med demens i övergången till särskilt boende. Studien har bidragit med ökad förståelse för vilka interventioner arbetsterapeuter använder sig av inom demensvård, i detta skede. Resultatet har även bidragit till kännedom om vilken betydelse, begreppen aktivitetsbalans och aktivitetsrepertoar har vid implementering av interventioner. Författarna betonar behovet av ytterligare forskning inom området och rekommenderar att framtida studier bör erhålla en större variation av regioner med en bredare geografisk spridning.
AKTIVITETSTRÄNING: VÄGEN TILL SJÄLVSTÄNDIGHET EFTER STROKE? En systematisk litteraturöversikt
(2025-05-12) Tran, Kevin; Ahmad, Mohammad; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Stroke är ett samlingsnamn för kärlsjukdomar i hjärnan som resulterar i akuta neurologiska symtom och drabbar i större utsträckning äldre. Vid en stroke uppstår det en störning i hjärnans blodflöde och syrebrist uppstår i den delen av hjärnan, vilket leder till att hjärncellerna som styr dessa funktioner i det området dör. De förekommande neurologiska symtomen till följd av stroke blir påverkan på fysiska- och kognitiva funktioner som begränsar självständigheten i aktiviteter i dagliga livet efter stroke. Tidigare forskning har dock visat att det finns begränsad evidens som stödjer att aktivitetsträning har effekt på att främja självständighet i ADL. Denna litteraturöversikt är tänkt att vara ett komplement till de nationella riktlinjerna vid stroke och fungera som ett underlag för att stärka evidensen och kunskapsläget kring aktivitetsträningens effekt på självständighet i ADL hos vuxna personer som drabbas av stroke. Syfte Studiens syfte är att undersöka om effekten av arbetsterapeutisk aktivitetsträning kan främja självständighet i aktiviteter i dagliga livet hos vuxna personer efter stroke. Metod En litteraturöversikt av studier med kvantitativ ansats har valts. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Scopus. Studien upprätthöll inklusionskriterier och sex artiklar med randomiserad kontroll-design (RCT) valdes ut samt granskades enligt SBU:s granskningsmall för RCT studier. Resultat Resultaten av tre studier rapporterade att interventionsgruppen uppnådde en statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna avseende ökad självständighet i ADL, med undantag för en studie där skillnaden endast var signifikant för utförandet. Två studier visade signifikanta förbättringar inom både interventionsoch kontrollgruppen. En studie rapporterade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna vid långtidsuppföljningen. Konklusion Baserat på studiens resultat finns framväxande evidens på tre studier av effekten av aktivitetsträning för ökad självständighet i ADL. Författarna anser att det finns ett fortsatt behov av ytterligare arbetsterapeutisk forskning för att studera aktivitetsträningens effekt på självständighet i ADL.
ATT LEVA OCH ARBETA I SKIFT - EN BALANSGÅNG
(2025-04-29) Johnsson, Frida; Rocha, Nohelia; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Att arbeta inom äldreomsorgen innebär oftast att arbeta i skift. Detta kan påverka vård- och omsorgspersonalens balans mellan skiftarbete och vardagsliv samt påverka deras hälsa. Skiftarbete kan både möjliggöra och begränsa deltagande i olika aktiviteter, vilket påverkar aktivitetsbalansen. Tidigare studier har visat att vårdpersonal ofta prioriterar familjelivet vid schemaläggning, samt att en bättre balans mellan arbete och privatliv är viktig för att behålla personal inom äldreomsorgen. Enligt författarnas vetskap saknas forskning om hur arbetstidslagens förändring har påverkat aktivitetsbalansen för vårdpersonal inom äldreomsorgen. Denna studie lyfter denna kunskapslucka genom att undersöka skiftarbetets påverkan på aktivitetsbalans och deras hälsa. Syfte Syftet med denna studie var att beskriva den upplevda aktivitetsbalansen mellan skiftarbete och vardagsliv samt hälsan hos vårdpersonal som arbetar inom äldreomsorgen. Metod Studien är kvalitativ med en induktiv ansats. Sex semistruktureade intervjuer genomfördes med vårdpersonal som arbetar inom äldreomsorgen. Datainsamlingen har analyserats utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat Två huvudkategorier och fem underkategorier framkom från den kvalitativa innehållsanalysen. Huvudkategorierna är: Livssituationens effekt på välbefinnandet och Harmoni mellan yrkesliv och fritid. Slutsats Skiftarbete påverkar hälsan och den upplevda aktivitetsbalansen hos vårdpersonal inom äldreomsorgen. De negativa faktorerna är fler än de positiva. Det gick inte att säkerställa att det enbart är skiftarbetet som påverkar hälsan och aktivitetsbalansen, då även andra faktorer, såsom ekonomi, har en stor och långsiktig inverkan.
ARBETSTERAPEUTERS UPPLEVELSE AV HÄLSA OCH ARBETSLIV
(2025-04-17) Dolovac, Sibela; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Arbetsterapeuter möter ökade arbetskrav och organisatoriska utmaningar som kan påverka deras aktivitetsbalans och arbetsrelaterade hälsa. Tidigare forskning har främst fokuserat på hälso- och sjukvårdspersonal generellt, men det saknas en fördjupad förståelse för arbetsterapeuters egna upplevelser. Exempel på organisatoriska hinder är låg bemanning, tidsbrist och otydliga arbetsbeskrivningar. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur arbetsterapeuter uppfattar sitt arbete i relation till arbetskrav, stress och aktivitetsbalans. Metod Studien är en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, baserad på analys av sju artiklar. Artiklarna valdes ut genom systematisk databassökning och kvalitetsgranskades med SBU:s mall. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys Resultat Resultaten visar att arbetsterapeuter påverkas av hög arbetsbelastning, begränsat inflytande och organisatoriska hinder såsom brist på resurser och otydliga arbetsroller. Etiska dilemman och emotionell belastning förekommer särskilt i komplexa terapisituationer. Svårigheter att upprätthålla aktivitetsbalans kan leda till stress, men strategier som professionellt stöd och strukturerad planering lyfts fram som viktiga för att hantera arbetslivets krav.
EN VARDAG DÄR FÖRÄLDRAR BEHÖVER LIGGA STEGET FÖRE En kvalitativ intervjustudie om aktivitetsbalans hos föräldrar till barn med cerebral pares
(2025-04-14) Bohlin, Rebecca; Gustavsson, Cecilia; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Barn under 18 år har enligt lag en vårdnadshavare som ansvarar för barnets omsorg och trygghet. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning som Cerebral pares (CP), har ett ökat omsorgsansvar vilket kan påverka deras tid, ork och psykiska hälsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har lägre aktivitetsbalans och sämre hälsa jämfört med mammor till friska barn Syfte Undersöka hur föräldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen. Metod Studien utgick från en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med föräldrar till barn med Cerebral pares. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. De kategorier som bildades av deltagarnas upplevelser var: kontroll över sin egen tid, Otillräcklighet och avlastning underlättar vardagen. Slutsats För att föräldrar till barn med cerebral pares ska ha en hållbar aktivitetsbalans är det avgörande med flexibla arbetstider, tillgång till avlastning och en stödjande omgivning att dela ansvaret med. Utan dessa faktorer skulle vardagen vara svår att hantera.
UPPLEVELSER AV NATUR- OCH TRÄDGÅRDSAKTIVITETER FÖR PERSONER 60 ÅR OCH ÄLDRE
(2025-04-14) Fernström, Annelie; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Arbetsterapeuten skiljer sig från andra vårdprofessioner i den bemärkelsen då de arbetar för att möjliggöra för personer att kunna utföra meningsfulla aktiviteter i stället för att återställa kroppsliga funktioner. Aktiviteter i natur och trädgård är uppskattade meningsfulla aktiviteter som ger flera hälsosamma effekter. Det har tidigare inte varit vanligt att diskutera arbetsterapi ur ett folkhälsoperspektiv. Med sin breda kunskap om att aktiviteter i vardagen är viktiga för hälsa och välbefinnande har arbetsterapeuten en viktig roll att fylla i folkhälsoarbetet. Befolkningsstrukturen har ändrats till att vara ungefär lika många yngre som äldre personer. För att möta hela befolkningens behov behöver hälso- och sjukvård, socialvård och andra samhällssektorer arbeta preventivt för hälsa. Ännu saknas sammanställd kunskap baserad på enbart kvalitativ forskning om hur personer 60 år och äldre upplever att natur- och trädgårdsaktiviteter påverkar deras hälsa och välbefinnande. Syfte Syftet med den systematiska litteraturöversikten är att sammanställa hur litteraturen beskriver att personer 60 år och äldre upplever natur- och trädgårdsaktiviteter och hur de aktiviteterna bidrar till hälsa och välbefinnande. Metod En systematisk litteraturöversikt med deduktiv ansats valdes för att besvara uppsatsens syfte. Sex artiklar inkluderades och granskades med SBU:s granskningsmall för bedömning av studier med kvalitativ metodik. ValMO-modellen valdes som teori och deltagarnas upplevelser kategoriserades utifrån konkret, sociosymboliskt och självbelönande värde. En artikel av Gildberg F el al om tematisk innehållsanalys användes som inspiration för att beskriva resultatet. Resultat Resultatet visar att personer 60 år och äldre kan uppleva konkret, sociosymboliskt och självbelönande värde i natur- och trädgårdsaktiviteter, under vissa förutsättningar. Egna förmågor och kapacitet spelar in och även omgivningens utseende och fysiska anpassningar. Om förutsättningarna är uppfyllda upplever personerna hälsa och välbefinnande.
ERFARENHETER AV ARBETSTERAPI HOS FÖRÄLDRAR SOM HAR BARN MED CEREBRAL PARES
(2025-04-08) Kalkemyr, Emelie; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Cerebral pares är ett begrepp som används för flera typer av motoriska funktionshinder där neurologiska symtom är en gemensam nämnare för det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normallångt liv, dock med vanligt förkommande av bieffekter så som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter födsel kan kvinnor känna känslomässigt misslyckande då barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att vändas upp och ner. Detta har studier visat. Familjeaktiviteter samt rutiner är viktigt i en familj och detta är också vad en arbetsterapeut måste reflektera över medan behandlingen pågår. Kawamodellen är ett ramverk som arbetsterapeuten använder sig av och denna fokuserar på familj, vänner, aktiviteter, miljö och hälsa med mera. Kunskapsluckan är stor vad gäller föräldrarnas perspektiv inom cerebral pares och mer studier och kunskap behövs eftersom det kan hjälpa alla inblandade till en bättre vardag. Syfte Syftet med denna studie är att sammanställa litteratur kring erfarenheter av arbetsterapi hos föräldrar som har barn med cerebral pares. Metod En litteraturöversikt med en deduktiv innehållsanalys, med 6 artiklar inkluderade i studien. Arbetsterapeutisk teori som användes var Kawamodellen. Resultat Förändringen av att få barn är stor och än större om barnet har cerebral pares. Att börja livet med barn som har cerebral pares är tufft då självförtroendet kan vara lågt som sedan måste byggas upp för sitt barns skull. Acceptans är en viktig del för både barn och föräldrar då den stärker föräldrarna för att klara alla motgångar. Att få stöd av en terapeut upplevs positivt av många föräldrar. Bra kommunikation samt hjälp och stöttning vid hemmaträning var en bra uppmuntran. Hur detta skulle ske kunde vara varierande då alla är olika och gör olika för att livspusslet skulle gå ihop. Vissa föräldrar kombinerade träning i samband med vardagliga aktiviteter då det blev en mer naturlig del i livet. Ett helt självständigt liv med cerebral pares är oftast inte möjligt men med stöd från föräldrar, hjälpmedel och ett känslomässigt stöd kan man underlätta det. Ekonomiska hinder är en vanlig del ihop med barn som har cerebral pares då det förekommer väntetider innan man får statligt hjälp. Slutsats Mer forskning, studier och dokumenterade metoder behövs för att föräldrar ska kunna hjälpa sina barn i bästa möjliga mån. Noga anpassade metoder behövs både för föräldrar och deras barn. Lyhördhet och stöttning är en väldigt viktig del i en arbetsterapeuts roll.
Arbetsterapeuters erfarenhet av att arbeta med skapande aktiviteter för personer med diagnostiserad ätstörning.
(2025-04-08) Ahlquist, Sophia; Ranft, Emelie; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Skapande aktiviteter som intervention för arbetsterapeuter är en av de grundläggande hörnstenarna i professionen och har funnits sedan arbetsterapins start. Att arbeta med skapande aktiviteter inom psykiatrin är vanligt och kan bidra till att patienter upplever större meningsfullhet i vardagen. Personer med diagnostiserad ätstörning har ofta ett mindre deltagande i meningsfulla aktiviteter i vardagen på grund av att större delen av deras vardag fokuseras på kropp och mat. Detta kan leda till nedstämdhet och isolering. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter upplever skapande aktiviteter för personer med diagnostiserad ätstörning. Metod En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys användes för databearbetning. Resultat Resultatet visade att skapande aktiviteter har en positiv inverkan på patienter med diagnostiserad ätstörning och bidrar till rehabilitering och tillfrisknande från sjukdomen. Slutsats Arbetsterapeuter kan använda skapande aktiviteter inom ätstörningsbehandling som intervention för att patienten ska kunna uppnå känsla av välbefinnande och meningsfullhet i sin vardag.
”HÄLSA BETYDER ATT MAN FINNS I ETT SOCIALT SAMMANHANG” En kvalitativ intervjustudie om pensionerade mäns upplevelse av vardagens aktiviteter och social tillhörighet ur ett hälsoperspektiv
(2025-04-04) Rydgård, Elin; Sävenek, Simon; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Pensionerade män utgör idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bedömer sin hälsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan innebära risker för att förlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket påverkar målgruppens hälsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan användas för att få en djupare förståelse för målgruppens hälsa. Idag saknas kunskap kring hur pensionerade mäns hälsa påverkas av deras vardagliga aktiviteter och sociala tillhörighet. Syfte Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av vardagens aktiviteter och social tillhörighet ur ett hälsoperspektiv hos pensionerade män. Metod Studien utgick från en kvalitativ design med induktiv ansats. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med sju pensionerade män. Materialet transkriberades och analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fyra huvudkategorier och tio underkategorier som alla definierade deltagarnas upplevelse. Huvudkategorierna var: Frigjord tid, Hälsoförändringar som påverkar vardagen, Att behålla sina sociala relationer och Aktivitetens betydelse för individen. Slutsats Studiens resultat har kunnat åskådliggöra att pensionerade män upplevde sin hälsa som god i förhållande till deras vardagliga aktiviteter och sociala relationer. Samtliga kategorier kan ses utifrån ett hälsoperspektiv då deltagarna upplevde att deras görande och sociala sammanhang påverkade deras hälsa. Resultatet bidrar med kunskap om hur målgruppens görande och umgänge i vardagen påverkar hälsan. Ytterligare forskning inom området med en mer heterogen urvalsgrupp efterfrågas.
Musikaktiviteters effekt på livskvalitén för personer med demenssjukdom
(2025-04-04) Estroz, Emma; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund Arbetsterapeuter har kompetens inom aktivitet och görande och kan utforma inter ventioner för alla åldrar. Musikterapi är en intervention som används för att främja hälsa genom upplevelsen av musik. Varje år är det 25 000 personer som insjuknar i en demenssjukdom och när en person får en demenssjukdom kan den social interakt ionen vara något som gradvis kan minska, vilket kan leda till ensamhet. Musikterapi kan ske antingen genom passivt deltagande så som att sitta och lyssna eller aktivt del tagande så som sjunga med eller spela instrument. Livskvalitet kan definieras på olika sätt och det är en subjektiv upplevelse. Ett sätt att beskriva det är att man har den fy siska och sociala hälsan, har meningsfulla aktiviteter och ett emotionellt välbefin nande. Syfte Studiens syfte är att sammanställa litteratur om musikaktiviteter i grupp och dess ef fekt på livskvalitén hos personer 60 till 100 år med en demenssjukdom. Metod För att besvara syftet valdes en systematisk litteraturöversikt med en induktiv ansats. Sju artiklar inkluderades och granskades med SBU:s granskningsmall för kvantitativa randomiserade kontrollerade studier. Resultat Resultatet av studien visade att alla deltagare i interventionsgrupperna i studierna fick en ökning av livskvalitén efter musikterapin. Mellan interventionsgruppen och kon trollgruppen var det fyra av sju studier som hade en signifikant skillnad i ökningen av livskvalitén.
ELITIDROTTARES HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE I VARDAGEN.
(2025-04-04) Hilmersson, Ida; Kennemark, Hilda; Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi; Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology
Bakgrund En elitidrottare utsätts för mycket press och stress i idrottssammanhang samtidigt som att de behöver få vardagen att flyta. Dock finns det begränsat med forskning kring hur vardagslivet upplevs av en elitidrottare. Den arbetsterapeutiska teorimodellen ValMO belyser att om en aktivitet i vardagen sätter hög press och tar upp mycket tid kan det bidra till en obalans mellan andra delar i vardagen. Vidare betonas vikten av att ha ett balanserat aktivitetsmönster för att uppnå hälsa och välbefinnande i vardagen. Syfte Syftet var att undersöka elitidrottares upplevelser av deras vardagsliv kopplat till hälsa och välbefinnande. Metod Studien var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Det utfördes sex semistrukturerade intervjuer med elitidrottare om deras upplevelser av sitt vardagsliv. Den insamlade data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I studien framkom ett övergripande tema som var: Elitidrott påverkar livstilen i vardagen. Det framkom tre huvudkategorier: Balans mellan idrott och vardag, anpassningar och prioriteringar och psykisk hälsa samt tio underkategorier. Slutsats Det hade kunnat vara aktuellt med en arbetsterapeut som kan stötta elitidrottare att få en lagom fördelning av aktiviteter i vardagen för att uppnå hälsa och välbefinnande. Detta genom att kartlägga balansen i vardagen, vilket hade kunnat bidra till en ökad struktur och kontroll på vardagslivet utanför idrotten. Ytterligare framtida forskning behövs för att få en mer fördjupad bild av elitidrottares vardag inom aktivitetsvetenskapen.

Browse

Recent Submissions