Medborgardialogen - Ett spel för gallerierna eller en deliberativ dialog?

Abstract

Viktiga förutsättningar för medborgardialogens framgång anses vara huruvida etablerade beslutsprocesser påverkas och om dialogen är politiskt jämlik. Om de resursstarka medborgarna är de som deltar och om medborgare ges falska förhoppningar om inflytande kan demokratin, rakt emot det önskvärda, påverkas negativt. Med denna uppsats vill vi undersöka hur medborgardialogen kommer till uttryck i en kommun och om medborgardialogen har inslag av deliberativa värden. Vi avgränsar uppsatsen till att undersöka två deliberativa värden som vi har härlett ur den deliberativa demokratiteorin, nämligen om medborgardialogen innebär faktisk påverkan på beslut och om kommunen arbetar för att alla berörda ska ges tillgång till medborgardialogen. Vi är intresserade av om medborgardialogen i en kommun kan vara det deliberativa komplement till den representativa demokratin som den är tänkt att vara. För att svara på våra frågeställningar har vi använt oss av dokumentanalys och intervjuer med tjänstemän och politiker i Kungsbacka kommun. Empirin har vi sedan analyserat med hjälp av vår analysram. Analysramen är uppställd som fyra frågor: Präglas medborgardialogen av dialog? Har alla berörda fått tillgång till medborgardialogen? Tas beslut vid medborgardialogen? Om inte, påverkade ändå den beredande liberationen beslutet? Dessa frågor ska svara på om alla berörda fått tillgång till medborgardialogen och om den medger faktisk påverkan på beslut, antingen direkt via deliberation som beslutsmetod eller indirekt via deliberation före beslut. Vår slutsats är att den deliberativa drömmen där deliberation används som beslutsmetod är ett tillstånd som aldrig uppnås i Kungsbacka kommun. Däremot drar vi slutsatsen att dialogen i vissa fall utgör deliberation före beslut. Kungsbacka kommuns medborgardialog skulle i större utsträckning kunna utgöra ett deliberativt komplement till den representativa demokratin om kommunen utarbetade en strategi för att nå alla berörda och om de även kunde ge medborgarna större möjligheter till faktisk påverkan genom att implementera medborgardialogen som en formell del i styrprocessen.