dc.contributor.author | Lennartsson, Tua | |
dc.date.accessioned | 2016-06-15T13:19:01Z | |
dc.date.available | 2016-06-15T13:19:01Z | |
dc.date.issued | 2016-06-15 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/44560 | |
dc.description.abstract | Samhället är uppbyggt av olika sfärer vilka samtliga är beroende av, och påverkar, varandra. Två av dessa sfärer är civilsamhället med sitt omfattande föreningsliv och statsapparaten med sin offentliga sektor. Den offentliga sektorn kan på olika sätt stötta sitt lokala föreningsliv, bland annat genom föreningsbidrag. Föreningsbidragen har under åren utvecklats mot att allt mer styra föreningslivet vilket är något som kan komma att påverka relationen mellan de olika
aktörerna. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen kring om och hur Göteborgs stad använder föreningsbidrag som styrmedel och frågeställningen som besvaras är; vad
kännetecknar relationen mellan det lokala föreningslivet (bidragssökande aktörer) och
stadsdelsförvaltningarna (bidragsgivande aktörer) inom Göteborgs stad? Studiens material består av intervjuer med föreningskonsulenter inom tre utvalda stadsdelar samt med ett urval av föreningsrepresentanter inom området kultur och fritid i stadsdelarna. Intervjuerna har presenterats och analyserats utifrån centrala begrepp som hämtats ur forskningen rörande relationen mellan civilsamhället och statsapparaten. Dessa centrala begrepp är; finansiering, kontroll, kommunikation och kontakt. Resultatet visar att uppfattningarna kring relationen varierar utifrån föreningarnas perspektiv. Majoriteten anser dock att de inte har någon möjlighet till påverkan eller inflytande i sin stadsdel, trots en god relation och kontinuerlig kontakt med föreningskonsulenterna, och att det leder till att relationen mellan de olika sfärerna inte anses vara integrerad. Detta trots att majoriteten av tjänstepersonerna anser att närheten och mötet är av central betydelse och försöker skapa en integrerad relation. Utifrån resultatet kan det även konstateras att stadsdelarna använder sitt föreningsstöd som ett styrmedel och att de styrmedel som uppkommer ur bidragsförfarandet är finansmakt, med främst finansiell styrning, samt kontrollmakt. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Civilsamhället | sv |
dc.subject | Offentliga styrmedel | sv |
dc.subject | Föreningsbidrag | sv |
dc.subject | Relationsaspekter | sv |
dc.title | Fritidens ideella byråkrater - en flerfallsstudie rörande en stadsdels möjlighet att, med hjälp av föreningsbidrag, styra sitt lokala föreningsliv | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/School of Public Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan | swe |
dc.type.degree | Student essay | |