Utvärderingars användning i skolan - Vilket inflytande har utvärderingar på policyprocessen fram till reformförändring?

Abstract

Politikområdet skolan har det senaste decenniet genomgått ett stort antal reformer, reformer som också har utvärderats. Utvärderingars existensberättigande utgörs av att de kommer till användning, framförallt i praktiska beslutssituationer. Det är tänkt att resultatet från en utvärdering ska nyttjas vid exempelvis förändring eller förbättring av en reform, verksamhet eller program. Denna studie syftar till att analysera huruvida utvärderingar inom skolområdet har inflytande på policyprocessen fram till reformförändringar. Genom att följa Kirkharts (2000) definition av användning, ”influence”, breddas begreppet och gör det möjligt att använda policyprocessens olika steg för att avgöra vilket eventuellt inflytande utvärderingar har vid reformförändringar. Två reformer som implementerats för att sedan förändrats har valts ut till studien; En ny betygsskala och Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. Resultatet visar att i fallet En ny betygsskala verkar utvärderingar haft ett legitimerande inflytande på policyprocessen. Det innebär att delar av utvärderingarna har valts ut för att bekräfta och rättfärdiga en redan tagen ståndpunkt. I fallet Individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen, verkar utvärderingar haft ett instrumentellt inflytande på policyprocessen vilket innebär att utvärderingsresultatet har används utan värdering eller modifikation vid reformförändringen. Resultatet går emot utvärderingsforskningen där det hävdas att utvärderingar nonchaleras och inte kommer till användning. Dessutom verkar utvärderingarna haft inflytande på hela policyprocessen – något som i teorier kring policyprocesser endast brukar anges i slutet av policyprocessen.