dc.contributor.author | Johansson, Lars | |
dc.date.accessioned | 2016-06-27T13:41:13Z | |
dc.date.available | 2016-06-27T13:41:13Z | |
dc.date.issued | 2016-06-27 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/44679 | |
dc.description.abstract | Dagens teknik för taligenkänning har hög precision, den är billig och är lätt att installera och börja använda på en Ipad eller Iphone. Eftersom dikteringsappar numera följer med Ipaden eller Iphonen på köpet kan elever på egen hand experimentera med att diktera i stället för att skriva. Att diktera är dock minst lika arbetsminneskrävande som att skriva.
Studiens syfte är tudelat. Jag avser dels att ta reda på om elever med skrivsvårigheter i grundskolan kan ta hjälp av modern teknologi i sitt skrivande i skolan, om de verkligen gör det, och vad det i så fall leder till, dels undersöka elevernas uppfattningar om sin skrivförmåga.
Mina frågeställningar är:
Hur ser eleverna på sig själva som skrivande och på sin skrivförmåga?
Kan eleverna använda dikteringsverktyget i sitt skrivande i skolan?
Hur och i vilken utsträckning gör de det?
Vilka hinder och möjligheter ser eleverna i användningen av dikteringsverktyget?
För att undersöka detta använde jag som metod den kvalitativa forskningsintervjun. Den första omgången intervjuer rörde framför allt respondenternas syn på sitt eget skrivande. Den andra intervjuomgången handlade om hur och i vilken omfattning respondenterna använt dikteringsverktyget under terminen och vilka hinder och möjligheter de ser i dikteringsverktyget. Intervjuerna analyserades och forskningsmetoden och genomförandet av undersökningen granskades.
Analysen av intervjuerna visade att respondenterna utan svårighet kunde lära sig att använda dikteringsappen. De använde sig av den i varierande omfattning. Respondenterna mötte svårigheter vid dikterandet i klassrummets ljudmiljö. Några respondenter använde därför dikteringsverktyget hemma. Någon sökte och fann en teknisk lösning (avskärmning av Ipadens mikrofon) och en organisatorisk (att söka upp en tyst miljö) för att kunna genomföra dikterandet i skolan. Respondenterna upptäckte andra användningsområden för dikterandet, som att låta appen skriva svårstavade ord eller att diktera på engelska. Sammantaget var respondenternas dikterande av relativt liten omfattning. Min tolkning är att det inte är eftersträvansvärt att sitta ensam i en tyst miljö och diktera i stället för att delta i samspelet i klassrummet vid skrivandet och att det är särskilt känsligt att genom dikterandet avslöja vad man håller på att skriva jämfört med att läsa upp sin färdiga text.
Medan det talade språket i första hand tillägnas i socialt samspel utvecklas skriftspråket genom socialt samspel och undervisning vilken därtill kräver hög grad av uppmärksamhet och ansträngning från både lärare och elev. Skrivande inbegriper både kognitiva och sociala processer och undervisningens centrala roll är att skapa sociala kontexter för att utveckla förmågan att använda skrift som medierande redskap. Vygotskijs och flera andra forskares studier av skrivandets sociala karaktär finns som ett teoretiskt ramverk kring min studie, det som kallas den sociokulturella teorin. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Kandidatuppsats | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT15 IPS46 PS1400 | sv |
dc.subject | skrivande | sv |
dc.subject | skrivsvårigheter | sv |
dc.subject | taligenkänning | sv |
dc.subject | diktering | sv |
dc.subject | Ipad | sv |
dc.title | "Men då hör ju alla vad man skriver!" Högstadieelever skriver genom att diktera med en app i sin Ipad | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet | swe |
dc.type.degree | Student essay | |