Förändrade levnadsvillkor!? - en studie med utgångspunkt i projekt InPUTs arbete med f d gömda flyktingar

Abstract

Vår ambition med uppsatsen var att se om det finns ett orsakssamband mellan projekt InPUTs verksamhet och flyktingars förändrade levnadsvillkor efter ett permanent uppehållstillstånd (PUT).

Uppsatsen är en kvalitativ studie kombinerad med kvantitativ statistik, under arbetet har vi triangulerat metoderna för att underlätta analysen. Vi har använt en frågeguide med några teman, och samlat in vårt material i en halvstrukturerad intervjuform. Vi har förutom nio flyktingar intervjuat fyra personal från projekt InPUT samt en personal från Rosengrenska Stiftelsen.

Uppsatsens ska belysa vilka faktorer som på individ-, grupp-, och samhällsnivå påverkar flyktingars liv samt söka härleda om projekt InPUT är en av framgångsfaktorerna. I uppsatsen ämnar vi även undersöka vad mer som samverkar för att flyktingar skall få en bra tillvaro med goda levnadsvillkor i Sverige. För att kunna göra kopplingar till våra begrepp förändringsprocesser och levnadsvillkor har vi använt oss av teorier från socialt arbete med inriktning mot systemteori. Dessutom har vi tillämpat kunskaper och forskning om olika belastnings- och återhämtningsperspektiv.

I vår analys av det insamlade materialet har vi sökt härleda mönster och samband ur de olika livsberättelser vi tagit del av. Vi har sett att störst betydelse för hur den enskildes liv blir efter ett PUT finns på individnivå. De individuella faktorer vi berört är bl a kön, familj/ ensamkommande, väntetid på PUT, hur lång tid man varit gömd, sociokulturellt kapital samt förekomst av tortyr i hemlandet. På interpersonell nivå har vi kommit fram till att betydelsen av etnicitet, språk, familj/ nätverk samt betydelsen av personligt stöd samverkar till goda levnadsvillkor i skiftande grad. När vi undersökt samhällsnivån har vi sett att utbildningsmöjligheter, arbetsmarknad och boendesituation samt tillgång till offentlig sektor är faktorer av väsentlig betydelse för hur livet gestaltar sig i Sverige efter ett permanent uppehållstillstånd. Vår avsikt med uppsatsen var att se om projekt InPUT var en av framgångsfaktorerna för flyktingars möjlighet till goda levnadsvillkor. Det mönster som framkommit är att personliga egenskaper hos terapeuterna har den enskilt största betydelsen för hur individen klarar omställningen från att levt som gömd till att ha fått uppehållstillstånd. Andra faktorer av betydelse är stöd i form av praktisk natur ex hjälp att söka bostad.