Visa enkel post

dc.contributor.authorVingare, Tore
dc.contributor.authorTjernlund, Ellinor
dc.date.accessioned2016-06-29T13:01:58Z
dc.date.available2016-06-29T13:01:58Z
dc.date.issued2016-06-29
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/44758
dc.description.abstractBakgrund – Med en stark urbaniseringstrend räcker det inte längre att bygga större vägar, transportsystemet måste istället bli effektivare. Ett sätt att möta denna problematik är att använda tjänstebaserade autonoma personfordon. Tanken med dessa fordon är att användaren köper tjänsten att transportera sig istället för att äga en egen bil. Samma fordon kan på detta vis nyttjas av flera användare och det totala antalet fordon kan då följaktligen minska. Samtidigt skulle tjänstebaserade autonomt personfordon kunna framföras på ett mer effektivt sätt och därmed även göra transportsystemet effektivare. Syfte – Denna forskning ämnar undersöka potentiella användares attityd till tjänstebaserade autonom personfordon. Målgruppen som studeras är unga vuxna, 18-24 år, utan körkort och som är bosatta i en stad. Utöver attityder undersöker även forskningen hur målgruppens mobilitet och syn på transporter påverkas av tjänstebaserade autonoma personfordon, för att avslutningsvis kartlägga vilka krav en framtida användare ställer på dessa fordon. Metod – Vid denna kvalitativa forskning har både primär- och sekundärdata används. Primärdatan består av sju semistrukturerade intervjuer, uppdelade i expert- och användarintervjuer. Sekundärdatan kommer från bland annat böcker, publicerade artiklar, nyhetsartiklar, rapporter och hemsidor. Resultat och slutsats – Attityden till tjänstebaserade autonoma personfordon var positiv och konceptet ansågs ligga rätt i tiden. Däremot fanns en viss oro för säkerheten med tekniken men denna negativa attityd borde inte vara svår att ändra på. Fordonen skulle ersätta kollektivtrafiken och ge unga vuxna en öka rörlighet. Vidare ansåg respondenterna att fordonens ankomstprecision var viktig, då de var mer intresserade av att ha en säker ankomsttid än att komma fram snabbast möjligt. Deras accepterade väntetid varierade kraftigt, mellan 5-90 minuter. Av detta dras slutsatsen att de finns olika krav på tillgänglighet. Samtidigt var samtliga respondenter överens om att priset måste hamna runt kollektivtrafik, något som tyder på att de finns en diskrepans mellan vad de är beredda att betala och vilken tillgänglighet de vill ha.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesLogistiksv
dc.relation.ispartofseries15/16:8sv
dc.subjectTjänstebaserade autonoma personfordon, attityder, unga vuxna, mobilitet, kravsv
dc.titleTransporter som en tjänst – En attityd- och kravstudie för tjänstebaserade autonoma personfordonsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post