Varje flicka bär med sig sin historia! Professionellas bemötande av självskadebeteende

Abstract

Undersökningens syfte var att ta reda på vilket bemötande flickor med självskadebeteende får av professionella inom olika verksamheter, med inriktning på stöd och behandling. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet;

 Hur får flickorna stöd?  Vilken behandling får flickorna?  Vilka andra viktiga aspekter bör uppmärksammas i det professionella arbetet med flickor med självskadebeteende?

Utifrån en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ ansats genomfördes undersökningen i fem kommuner i Västra Götaland. Enkäterna besvarades av professionella som arbetar inom skolhälsovård, ungdomsmottagningar samt BUP, barn- och ungdomspsykiatrin. Totalt besvarades enkäten av 60 personer, vid 20 verksamheter. En halvstrukturerad intervju genomfördes dessutom med en professionell, med erfarenhet av kognitiv beteendeterapeutisk behandling av flickor med självskadebeteende. Analysen av materialet skedde utifrån kognitiv beteendeterapi och utfördes med ad-hoc metod, som med sitt eklektiska perspektiv möjliggjorde tolkning av materialet med hjälp av tabeller, text och tematisering. Resultatet visar att flickor med självskadebeteende är en heterogen grupp med en egen problematik, som ofta är komplex, då den skiftar i svårighetsgrad. De professionella som möter dessa flickor är erfarna, men de önskar ändå mer kunskap, kring självskadebeteende. Flickorna får ett individuellt bemötande av de professionella inom de undersökta verksamheterna, vad gäller både stöd och behandling. Samtalsstöd, motivations- och familjearbete utgör en stor del av det stöd som professionella ger målgruppen. Det visar sig även att flickans familj är betydelsefull och utgör en resurs i ett förändringsarbete. Viktiga aspekter som visar sig är samverkan mellan verksamheter och tid, kunskap och handledning för professionella.