Invandrare som social kategori och kategoriseringens konsekvenser för folkhälsan
Immigrants as a social category and the effects of classification on public health
Sammanfattning
Bakgrund: Invandrarbegreppet skapades av svenska staten på 1960-talet och innefattar de som kommit till Sverige från annat land. Begreppet är kopplat till stereotyper, som innebär en grovt förenklad bild. Segregation handlar om gränser och åtskiljande. Kulturell dominans innebär att en grupp framställs i stereotypa bilder och avskiljs från resten av befolkningen. Associationerna kring begreppet invandrare handlar ofta om problem och om kultur. Kultur används dessutom som förklaring till problemen. Delaktighet och inflytande samt ekonomisk och social trygghet är av stor vikt för folkhälsan. Socialt kapital framhävs som särskilt viktigt, vilket innebär tillit, sociala normer och deltagande i nätverk. Ett arbete är av vikt dels för den egna ekonomin men också för sociala kontakter, status och självkänsla. En social kategori är externt bestämd och innebär alltid maktutövning då det inte finns några objektiva, självklara sätt att kategorisera på. Syfte: Att undersöka om social kategorisering av gruppen invandrare innebär konsekvenser för folkhälsan. Metod: Litteraturstudie. Resultat: Fyra teman identifierades; makt, gränsdragningar, exkludering och underordning samt konsekvenser. De som har makten att definiera kategorierna har också makten att skapa normativa värden som är kopplade till kategorierna. Av dessa värden skapas hierarkier. Multikulturalismen hyllar skillnaden men den grundläggande statushierarkin finns kvar. Kategorin invandrarkvinnor är dubbelt underordnade i två maktordningar, kön och etnicitet. Det finns en tendens att skylla på den drabbade som många gånger anses skapa sin egen olycka. Gränsdragningar är centralt för sociala kategorier. Gränsen mellan kategorin invandrare och kategorin svenskar förklaras ibland av begreppet kulturavstånd. Kulturavståndet anses vara längre till dem som inte kommer från väst. Kultur används för att förklara en mängd företeelser och ses aldrig som något positivt när den tillhör de Andra. Exkludering sker på bostadsmarknaden, i det politiska livet och på arbetsmarknaden. Ett sätt att förklara eller motivera exkludering handlar om kompetensbrist. De Andra saknar vissa sociala och kulturella kompetenser för att de inte är svenska och det är därför som de inte klarar sig lika bra. Konsekvenser av kategoriseringen är kollektivisering av en heterogen grupp som omtalas i stereotyper som förminskar alla olikheter. Att omtalas i dessa ofta negativa stereotyper leder till en förändrad självbild, ofta till det sämre. I arbetslivet blir konsekvensen att en person inte anses vara anställningsbar och har därmed svårare att få ett arbete. Många invandrade kvinnor har arbeten långt ner i hierarkin och detta påverkar dem negativt. Personer med utländsk härkomst är
underrepresenterade i den svenska politiken. Detta leder till avsaknad av förebilder och på sikt en risk för minskat deltagande. Delaktighet förutsätter en känsla av tillhörighet. Slutsats: Den till synes neutrala kategoriseringen av invandrare medför normativa värden och föreställningar som får följder för dem som inkluderas i kategorin. Dessa följder kan ha negativa konsekvenser för folkhälsan.
Examinationsnivå
Student essay
Övrig beskrivning
Folkhälsovetenskapligt program
Fil(er)
Datum
2007-06-12Författare
Andersson, Johanna
Nyckelord
Social kategorisering, invandrare, makt, folkhälsa
Social classification, immigrants, power, public health
Språk
swe