Fysisk aktivitet, motivation och användandet av friskvårdsbidrag - En kvantitativ tvärsnittsstudie på en stillasittande arbetsplats

Abstract

Syftet med studien är att undersöka samband mellan graden av fysisk aktivitet, motivation och användandet av friskvårdsbidrag. Denna tvärsnittsstudie använde en webbaserad enkät för att samla in data. En stillasittande arbetsplats i västra Värmland, Sverige, valdes ut för studien. Studiens urval var 103 stycken med ett bortfall på 26 personer. Self-determination theory användes som teoretisk utgångspunkt för studien. Enkäten bestod av frågeformulären The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2 och en modifierad form av Godin Leisure- Time Exercise Questionnaire. SPSS användes sedan för att analysera resultaten. Resultaten visade positiva signifikanta samband mellan identifierad reglering och introjicerad reglering och fysisk aktivitet. Negativa signifikanta samband fanns mellan amotivation och fysisk aktivitet. Personer som använde friskvårdsbidraget hade signifikant högre identifierad motivationsreglering men lägre amotivation jämfört med de som inte använder friskvårdsbidraget. Likt tidigare forskning visade denna studie att inre, identifierad och introjicerad reglering har störst betydelse för fysisk aktivitet. Även negativa samband mellan amotivation och yttre reglering påvisades. Detta är användbart vid fortsatta friskvårdsinsatser då nivåerna av fysisk aktivitet kan ökas genom att utföra fysisk aktivitet som de anställde själva uppskattar, höja deras kunskap kring fysisk aktivitet för att öka meningsfullheten eller slutligen nyttja känslan av skam och skuld för att skapa motivation.