Att skapa specialpedagogiska förutsättningar på gymnasiet En kvalitativ intervjustudie om rektorers och specialpedagogers uppfattningar om organisation och genomförande av specialpedagogiska stödinsatser

Abstract

Abstract

Syfte: Utgångspunkten för denna studie vilar på det faktum att samhällens snabba förändringstakt ställer nya krav på flexibilitet och ett livslångt lärande för god livskvalitet och anställningsbarhet hos alla medborgare (Lundqvist & Boman; Eurodike , 2014). De elever som avbryter sin gymnasieutbildning och lämnar gymnasiet utan slutförd examen riskerar att hamna utanför den ordinarie arbetsmarknaden.

Syftet med föreliggande studie var att utveckla kunskap om och förståelse för hur det specialpedagogiska stödet kan vara organiserat på en gymnasieskola samt att ta reda på hur organisering och genomförande av specialpedagogiska stödinsatser kan påverka elevhälsans möjligheter att stödja elever i deras utveckling mot uppnåendemålen.

Hur beskriver rektorer och specialpedagoger organiseringen och genomförandet av specialpedagogiska stödinsatser på gymnasieskolan? Hur görs specialpedagogerna delaktiga i arbetet med organiseringen av specialpedagogiska stödinsatser? Vilka uppfattningar har rektorer och specialpedagoger om elevhälsans samverkansmöjligheter och aktuella stödstrukturer på gymnasieskolan?

Teori: Studien utgår ifrån inspiration från den sociokulturella teorin, KASAM-teorin och dilemma-perspektivet.

Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer. Undersökningen omfattar åtta informanter, fyra rektorer och fyra specialpedagoger inom en kommunal gymnasieskola i Hallands län. Urvalet utgår ifrån tillgänglighetens princip.

Resultat: Studiens resultat visar att gymnasieskolan X pedagogiska verksamhet är organiserad i två ledningsgrupper: stora ledningsgruppen och lokala ledningsgruppen. Stora ledningsgruppen är framförallt ett forum för utveckling av verksamhetens strategier med fokus på skolans stödstrukturer, medan lokala ledningsgruppen syftar till att vara ett forum för diskussion främst för specialpedagogiska skolutvecklingsfrågor.

Skolledningen kommunicerar specialpedagogens yrkesroll och arbetslagens