Sambedömning för lärande och likvärdig bedömning. En tvådelad studie av sambedömning i gymnasieskolan

Abstract

Examensarbete inom Lärarprogrammet LP01 Titel: Sambedömning för lärande och likvärdig bedömning: En tvådelad studie av sambedömning i gymnasieskolan Författare: Ellekari Haraldson & Olof Larsson Termin och år: VT 2016 Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Handledare: Kristian Blensenius Examinator: Hans Landqvist Rapportnummer: VT16-1170-01 Nyckelord: sambedömning, nationella prov, kommunikativa projekt, community of practice

Problem Skolinspektionens omrättningar av svenska nationella prov har visat att bedömningarna av proven skiljer sig åt mel- lan skolor och mellan lärare. Med bakgrund av detta rekommenderar Skolverket att sambedömning tillämpas vid nationella prov. Skolverkets syfte med sambedömningen är att den på lång sikt ska göra lärarna till bättre bedömare, viket i sin tur förväntas öka bedömningens likvärdighet. Syfte och metod I den här uppsatsen har vi studerat vilka förutsättningar gymnasieskolor har för att uppfylla Skolverkets mål med sambedömning som ett sätt att öka validiteten och reliabiliteten i lärarnas bedömning. Studien består av dels en en- kätstudie av sju gymnasieskolor, dels en samtalsanalys av två sambedömningssamtal på två olika gymnasieskolor. Studier av faktiska sambedömningssamtal har tidigare inte gjorts i Sverige, och den här studien är därför att betrakta som en pilotstudie på en än så länge relativt outforskad del av den svenska sambedömningsforskningen. Vår metod bygger delvis Lennart Jølles studier av sambedömning i Norge, i vilka han kategoriserar bedömarnas yttranden utifrån olika strategier som de använder för att nå ett samförstånd. Resultat och slutsatser Resultatet av enkäten visar framför allt på två saker; att organisationen kring sambedömning varierar från skola till skola, och att lärarna inte tycker sig ha fått tillräcklig fortbildning i hur de ska sambedöma. Analysen av samtalen vi- sar att det är först vid meningsskiljaktigheter i tolkningen av elevtexternas egens