| dc.description.abstract | Syftet med uppsatsen är att kritiskt studera hur begreppet ’entreprenörskap’ används i Lgy 11. Detta anses framförallt intressant givet å ena sidan begreppets ekonomiska konnotationer, å andra sidan begreppets – väl i pedagogisk kontext - fostransambitioner. Syftet undersöks med hjälp av frågeställningarna:
a) Med vilka värden är entreprenörskapsbegreppet förknippat?
b) Vilka handlingsnormer inbjuder entreprenörskapsbegreppet till?
c) Vilken syn på eleven ger entreprenörskapsbegreppet uttryck för?
Studien skrivs utifrån ett läroplansteoretiskt ramverk vilket framförallt innebär att läroplaner inte enkom ses som pedagogiska texter utan lika mycket som uttryck för politiska intressen och – i förlängningen – ett visst samhälles framtoning. Studien är en empiridriven och kvalitativt orienterad innehållsanalys. Detta innebär att själva läroplanstexten fokuseras, det vill säga Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011 men också kommentarmaterialet, Gymnasieskola 2011. Dessa texter utgör uppsatsens huvudsakliga empiri. Men några centrala utbildningspolitiska texter som grundlagt nämnda läroplanstexter liksom entreprenörskapsbegreppet i dem kommer också kommenteras. Detta för att ge en relevant kontext till undersökningen och bättre kunna inskärpa förhållandet politik-pedagogik.
Undersökningen visar att entreprenörskapsbegreppet används 86 gånger i läroplanstexterna och att det först och främst framställs som vissa eftersträvansvärda värden och handlingsnormer för eleven att utveckla och verka genom. Det vill säga, entreprenörskap handlar inte kort och gott som att lära sig att starta och driva företag, utan ses snarare som ett förhållningssätt som ska genomsyra hela eleven (och skolans verksamhet). Detta fångas i den entreprenöriella dygdelista som utvecklas från erhållna resultat och som framförallt beskriver en elev som 32 olika entreprenöriella dygder (ungefär: en kreativ, självständig och handlingskraftig typ). Denne entrep | sv |
