Samarbetets möjligheter och svårigheter. Fritidspedagogers, specialpedagogers och rektorers syn på samarbetet kring elever i behov av stöd på fritidshemmet

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att studera vilka uppfattningar fritidspedagoger, specialpedagoger och rektorer har kring arbetet med elever i behov av stöd på fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det här området, vilket visar att forskningsfältet gällande arbete med barn i behov av stöd på fritidshem är ett eftersatt forskningsområde. Teori och metod: Den teoretiska referensramen för denna studie är ett sociokulturellt perspektiv som ger en bred syn på lärande och dess villkor på fritidshem. Säljö (2000) sätter kommunikationen i centrum och framhåller att lärande och lärprocesser skapas och formas av ett sociokulturellt sammanhang. Således stödjer ett sociokulturellt perspektiv studiens utforskande av de vuxnas kommunikation kring elever i behov av stöd. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 8 informanter, fyra fritidspedagoger, två specialpedagoger och två rektorer och analyserades utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Resultatet visar på att det finns en samstämmighet bland informanterna gällande syn och definition av barn i behov av stöd. De olika yrkesgrupperna lyfter fram gruppstorlekens påverkan i arbete med barn i behov av stöd. Informanterna är överens om att det är stora skillnader i stödinsatser och åtgärder, under skol- och fritidshemstiden. Informanterna förmedlar att samarbetet fungerar på ett otillfredsställande sätt. Det finns inte ett fungerande samarbete mellan fritids och skola, vilket skapar frustration bland personalen. Resultatet visar också på att det finns ett samförstånd kring behovet av kompetensutveckling och en tydlighet kring organisation och arbetsgång gällande arbete med barn i behov av stöd. Informanterna framför tankar, idéer, åsikter och förslag kring vidareutveckling av arbete med barn i behov av stöd på fritidshem.