dc.description.abstract | Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger ser på begreppet anknytning samt vilka förutsättningar de ges för att barnet ska knyta an till dem under inskolning. Hur barnet under denna period lyckas knyta an till pedagogerna är av vikt med tanke på barnets trivsel och välmående på förskolan samt känslan av trygghet. Frågorna vi utgår från i undersökningen är
hur pedagogerna har uppfattat begreppet anknytning, hur de arbetar under inskolningen för att skapa de bästa förutsättningarna för barnen att knyta an, samt vad pedagogerna ansåg var det största hindret för att skapa god anknytning. Studien utfördes genom en webbenkät. I den ställdes både kvalitativa och kvantitativa frågor. Därmed hade respondenterna en möjlighet att både specificera sig samt uttrycka egna tankar och reflektioner. Undersökningen riktade sig till pedagoger inom förskolan i Göteborgs kommun och sammanlagt inkom 66 svar.
Av resultatet att tolka ansåg pedagogerna att det var viktigt att skapa en god anknytning och en trygg bas med barnet som inskolades. Det framkom även att pedagogerna ansåg att de stora barngrupperna blev problematiska vid inskolning. Om själva inskolningsperioden svarade största delen av pedagogerna att två veckors inskolning var nödvändig, för att barnet skulle
hinna bekanta sig med pedagoger, barngrupp och förskolemiljö. Vidare framkom det, att i den mån det gick, gjordes resterande barngrupp delaktig vid inskolning.
I analyseringen av resultatet har psykoanalytikern John Bowlbys anknytningsteori använts som utgångspunkt. Anknytning innebär att något mindre, i denna kontext barnet, hänger samman med något större, den vuxne som ombesörjer för barnets behov och omvårdnad, och det känslomässiga bandet mellan parterna. Den trygga basen, ett centralt begrepp inom anknytningsteorin, är väsentligt för barns lärande och utveckling i förskolan. Pedagogernas kunskap om anknytningsteorin är betydande för förståelsen av barns anknytningsbeteende. | sv |