RYGGTAVLOR OCH VINTERSTADEN Om hur den geografiska platsen kommuniceras i kommuners tidningar till nyinflyttade

Abstract

Att beskriva om, och i så fall hur, den geografiska platsen kommuniceras multimodalt i kommuners tidningar till nyinflyttade, för att bidra till teoretiseringen av strategisk multimodal kommunikation i kommuner. Uppsatsen grundas i bakgrundsteori om kommuners kommunikation till kommuninvånare och hur marknadsinriktadek ommunikationsstrategierer har anammats. Påståenden i befintlig vetenskaplig teori att kommuners geografiska plats kommuniceras testas och bekräftas i tidningar till nyinflyttade. Uppsatsen strävar efter att generera teoretisk förståelse för kommunikation i tryckt material utifrån flera perspektiv. Teori kring multimodal visuell kommunikation används som analysverktyg utifrån sociosemiotik samt visuell perception. Varumärkes- och artefaktteori används som teoretiska perspektiv. Uppsatsen är en flermetodsforskning där en deduktiv kvantitativ innehållsanalys utförs för att testa ett påstående i befintlig teori. Den kvantitativa analysen ger ett objektivt mindre urval för en kvalitativ induktiv analys som strävar efter teorigenerering. Urvalet för den kvantitativa analysen är 69 stycken tidningar och urvalet för den kvalitativa tidningen är Östersunds kommuns Nyinflyttadtidning. Den geografiska platsen kommuniceras denotativt multimodalt i samtliga kommuners tidningar till nyinflyttade som undersökts. Begreppet Vinterstaden och de geografiska platserna kan ses som varumärken eller artefakter som adderas värden. Värdet i Vinterstaden och de geografiska platserna kommuniceras konnotativt multimodalt genom Den lilla människan och den stora maktfulla platsen, Den unika geografiska platsen Öresund och Vinterstaden är viktigare än sommarstaden. Kommunikationen bygger på en kulturell bas kring förkunskaper om Sveriges geografi och väderförhållanden och grundläggande antaganden om vinter och stad. Budskapet kan framhävas visuellt strategiskt. Brus kan uppstå i kommunikationsprocessen när innehållet inte framhävs visuellt. Därtill så är metoden i sig ett bidrag till hur innehållsanalys kan göras på multimodalt material på både text och bild utifrån ett visuellt perspektiv.