| dc.date.accessioned | 2016-12-15T11:26:38Z | |
| dc.date.available | 2016-12-15T11:26:38Z | |
| dc.date.issued | 2016-02-22 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/50531 | |
| dc.description | Teater Galeasens hemsida:
http://galeasen.se/forestallningar/winterreise/ | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | feminine writing | sv |
| dc.subject | response-ability | sv |
| dc.subject | situated knowledge | sv |
| dc.subject | performativity | sv |
| dc.subject | queer | sv |
| dc.subject | phenotext | sv |
| dc.subject | ethics of mattering | sv |
| dc.subject | diffraction | sv |
| dc.subject | multiplicity | sv |
| dc.title | Winterreise Music | sv |
| dc.type.svep | artistic work | |
| dc.contributor.creator | Lützow-Holm, Ole | |
| art.typeOfWork | Musikaliskt verk | sv |
| art.relation.publishedIn | Musik till föreställningen Winterreise av Elfriede Jelinek på Teater Galeasen; premiär 22 februari 2016 | sv |
| art.description.project | Forskningsprojektet Mot ett konstmusikens
utvidgade fält (finansierat av
Vetenskapsrådet; Lützow-Holm 2008-
12) tog avstamp i frågor om hur
korsbefruktande brytpunkter mellan
olika konstuttryck kan iscensättas i ett
utforskande av subjektivitetens
skapande logik och praktiska kunskap i
långsamma, kreativa processer. Det
centrala var inte att förespråka nya
genrer utan att etablera en rörligare
och mer kalejdoskopisk förståelse av
tolkningens komplexitet.
Förväntan om ständigt likalydande,
reproducerbara verkåtergivningar gör
musikhistorien statisk, vilket ökar
avståndet mellan konstmusikens
habitat och experimentella
musikscener. Valet av strategi
grundade sig på tanken att det är
möjligt och relevant att reflektera
denna typ av problemställningar i en
konstnärlig praktik där komposition och
tolkning interagerar i ett utvidgat fält
(Krauss, 1979) och att de kan avhandlas
i och genom konsten själv.
Till skillnad från teater och bildkonst
har musiken ingen allmän teoribildning
som problematiserar området, varken
utifrån ett postkolonialt, feministiskt
eller norm- och kulturkritiskt perspektiv.
Undantag finns inom exempelvis det
tyska (poststrukturella) avantgardet hos
kompositörer som Helmut Lachenmann
i essäsamlingen Musik als existentielle
Erfahrung: Schriften 1966-1995
(Breitkopf und Härtel, 1996) och
Mathias Spahlinger i dennes kritiska
exposé vorschläge: konzepte zur
ver(über)flüssigung der funktion des
komponisten (MusikTexte 95/2002). Ett
annat exempel är den amerikanska
filosofen Lydia Goehr och hennes
betydelsefulla försök att ringa in några
grundläggande ontologiska aspekter av
musikverket som fenomen och
begrepp i The Imaginary Museum of
Musical Works: An Essay in the
Philosophy of Music (Oxford University
Press, 1992). En författare som Elfriede
Jelinek har i sina dramatiska texter
skrivit in det mänskliga varat i
svindlande bråddjup vilka trotsar
konventionella föreställningar om
verkets status som fullbordad skrift.
Simone de Beauvoir, Roland Barthes,
Hélène Cixous och Gilles Deleuze är
andra givna referenser.
I realiteten hade forskningsprojektet
Mot ett konstmusikens utvidgade fält en
stark institutions- och normkritisk udd.
Vi hann dock aldrig närmare belysa
tänkbara kopplingar till feministisk
teori, vars radikala material kunde ha
gett stöd åt forskningen. En av idéerna
vill nu vara att utgå från hur Julia
Kristeva definierar kvinnligt som varje
handling som underminerar eller bryter
mot den auktoritära (manliga)
diskursen, med andra ord: allt som
uppmanar till frihet – och försöka reda
ut ifall hennes begreppspar fenotext och
genotext kan visa sig produktivt. Med
dessa två begrepp vore det sedan
intressant att göra en djupläsning av
Roland Barthes From Work to Text och
undersöka det musikaliska verkets
betydelsenivåer som fenotext
respektive genotext.
Även Judith Butler tycks ofrånkomlig i
sammanhanget. Vad är väl längtan
efter verket och dess (patriarkala)
fulländning annat än uttryck för en
kulturellt betingad heterosexuell
melankoli? Då är också föreställningen
om en (musikalisk) kanon en del av de
diskursiva uteslutningsmekanismer
Butler kallar den heterosexuella
matrisen. Hennes teorier om
performativitet, genus och kön vore
angelägna att läsa mot bakgrund av hur
exempelvis noterade och
improviserade musiktraditioner
förhåller sig till varandra. Det är inte
osannolikt att vi här vill kunna frilägga
grunden för en subversiv musikteori
som delvis bygger på en tillämpad
poststrukturalistisk feminism. Denna
spekulativa potential har stor betydelse
för motivationen och drivkraften att
vidareutveckla projektet.
Genom konstnärliga experiment vill
forskningen undersöka och diskutera
antagandet att rådande normer och
konventioner inom västerländsk
konstmusik härrör ur en patriarkal
maktordning och i flera avseenden är
strukturellt betingade. Då kan det vara
relevant att ställa frågan: Vilken typ av
strategier krävs för att formulera en
kompositorisk écriture féminine? | sv |
| art.description.summary | Arbetet bygger
på antagandet att konventioner och
normer i västerländsk konstmusik
härrör ur en patriarkal maktordning
som är möjlig att rubba. Verket är
koncipierat med stöd i strategier
inspirerade av Hélène Cixous’
begrepp écriture féminine. | sv |
| art.description.supportedBy | Kulturbryggan, Teater Galeasen, Vetenskapsrådet, Musica Vitae, Konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet. | sv |
| art.relation.uri | http://galeasen.se/forestallningar/winterreise/ | sv |
