Visa enkel post

dc.contributor.authorFuentes, Maria
dc.contributor.authorNormann, Anne
dc.contributor.authorÖstergren, Karin
dc.contributor.editorRoos, John Magnus
dc.date.accessioned2016-12-16T15:36:16Z
dc.date.available2016-12-16T15:36:16Z
dc.date.issued2016
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/50599
dc.description.abstractHushållens totala konsumtion uppgick till 1826 miljarder kronor under 2015. Hushållen konsumerade 2,8 % mer jämfört med 2014 och 23 % mer jämfört med 2005. Mellan 2014 och 2015 ökade konsumtionen i stort sett på alla områden. Priserna var totalt sett konstanta mellan 2014 till 2015. Under perioden 2005­2015 har priserna ökat med 11,8 %. Konsumtionsområden som ökat mest sedan 2014 Utländsk konsumtion i Sverige 13,7 % Möbler, hushållsartiklar och underhåll 6,7 % Hushållens konsumtion i utlandet 6,5 % Fritid, underhållning och kultur 4,7 % Kommunikation 4,6 % Konsumtionsområden som ökat mest mellan 2005 och 2015 Utländsk konsumtion i Sverige 68 % Hushållens konsumtion i utlandet 61 % Möbler, hushållsartiklar och underhåll 53 % Kommunikation 51 % Fritid, underhållning och kultur 48 % Konsumtionstrender som ökat i Sverige är internethandel, restauranger och pubar under kvällstid, donationer till hjälporganisationer, kravmärkt mat, second-hand shopping och prutande. Konsumtionstrender som minskat i Sverige sedan 2008 är spel om pengar och att överspendera. Trots att försäljningen av möbler och inredning ökar över tid så upplever svenska konsumenter varken att de spenderar mer pengar på möbler och inredning eller att de köper möbler/inredning oftare. Ett liknande mönster ser vi för kläder och skor. Konsumenter uppgav att de år 2015 var mer nöjda med sina liv än 2005. Konsumenter uppgav att de år 2015 var ungefär lika nöjda med sina liv som år 2014. Kvinnor uppgav år 2015 att de var signifikant (p<.05) mer nöjda med sina liv än män. Höginkomsttagare uppgav 2015 att de var mer nöjda med sina liv än låginkomsttagare. De som konsumerar mycket uppgav att de var mer nöjda med sina liv än de som konsumerar lite. FÖRDJUPNINGAR Matsvinn Matsvinn definieras som onödigt matavfall: Det som är producerat för människor, men som inte konsumeras av människor. Den genomsnittliga svenska konsumenten kastar ungefär 130 gram mat varje dag. Matsvinn i Sverige motsvarar mer än 10 procent av koldioxidutsläppen från personbilar. Det totala globala matsvinnet skulle kunna använts för att mätta 48 procent av den globala befolkningen. Låga priser, okunskap, vanor och livsstilsfaktorer (t.ex. dålig planering, nyfikenhet att testa ny mat och olika målrätter för olika familjemedlemmar) orsakar matsvinn. Heminredning En kommersiell gestaltning av hem och inredning kan förklara den ökade konsumtionen av möbler och inredning. Den kommersiella gestaltningen drivs av marknadsföring, reklam, kommersiell media, handeln, TV-program och tidningar. Den kommersiella gestaltningen handlar om berättelser, idéer, ideal, drömmar, personliga mål och en ny förståelse av vad hem och inredning är. Den kommersiella gestaltningen av hem och inredning skapar normativa ramar där olika bloggar och social media har en betydande roll. Hemmet har förändrats från att vara en privat plats till att vara en öppen och social plats för relationer. Hemmet har också förändrats från att enbart vara en kvinnlig angelägenhet till att vara en angelägenhet för alla. Ökningen av möbler och inredningen hänger också samman med ökat utbud och tillgänglighet, till exempel e-handel.sv
dc.format.extent70sv
dc.language.isoswesv
dc.publisherCentrum för konsumtionsvetenskapsv
dc.relation.ispartofseriesKonsumtionsrapportensv
dc.relation.ispartofseries2016sv
dc.subjectkonsumtionsv
dc.subjectmatsvinnsv
dc.subjectinredningsv
dc.subjectheminredningsv
dc.subjectvälbefinnandesv
dc.subjecthållbarhetsv
dc.titleKonsumtionsrapporten 2016 - Hållbarhetens illusionsv
dc.typeTextsv
dc.type.svepreportsv
dc.contributor.organizationCentrum för konsumtionsvetenskapsv


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post