Research Report
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/892
Browse
Recent Submissions
Item Richard Rorty: Our guide to a pragmatist organization theory(2022) Czarniawska, BarbaraItem Enabling human-robot collaboration and intelligent automation in the automotive industry: a study of stakeholders perspectives(Gothenburg Research Institute, 2022) Larsson, Simon; Bengtsson, Kristofer; University of Gothenburg; School of Business, Economics and LawIntroduction Intelligent and flexible robots using sensors and adaptable programming are promoted as state-of-the-art technology with great potential of improving industrial production. It is commonly associated with concepts such as artificial intelligence, smart factory, agile manufacturing, and industry 4.0. Providing flexible solutions is said to facilitate the automation of complex tasks that are done manually today and enable humans and robots to work simultaneously with a task. It is argued that this will allow a flexible production that can cater to shorter product cycles and increased demand for customized products. Large manufacturers showcase such installations in their factories to demonstrate that they are keeping up to speed with technological development. While the technology is associated with promises to improve production, the benefits over classic high-speed and high-volume automation are yet to be proven. Previous research into the functionality of various types of collaborative robotics is mainly concerned with evaluating the technology in experimental settings. Consequently, while various installations are evaluated in laboratories, little research is done to understand how such automation might work in complex organizations with an established production. Through in-depth interviews with stakeholders connected to the automotive industry, this report aims to fill such a gap and discuss under what circumstances such technologies can bring added value to industrial production.Item Konsumtionsrapporten 2021(Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 2021-12-22) Holmberg, Ulrika; Centrum för konsumtionsforskningI Konsumtionsrapporten 2021 sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2020 och 2021. Här ges en helhetsbild av hushållens konsumtion, vilken baseras på statistik från framför allt Statistiska centralbyrån (SCB) och SOM-institutet vid Göteborgs universitet, men även från andra myndigheter och forskningsinstitut (exempelvis Postnord och HUI-Research). I rapporten analyseras privata konsumtionsutgifter, först med fokus på 2020 och jämförelser bakåt i tiden, därefter på kvartal ett till tre 2021, följt av en analys av detaljhandelns förändring och en analys av relationen mellan välbe nnande och konsum tion. I slutet av rapporten presenteras detaljerad statistik i form av bilagor. Rapporten är publicerad av Centrum för konsumtionsforskning (CFK) i samarbete med Centre for Retailing (CFR), båda placerade vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.Item Att organisera integration av nyanlända och andra utrikesfödda personer på den svenska arbetsmarknaden – från ”flyktingkrisen” till COVID-19 pandemin(University of Gothenburg / Göteborgs universitet, 2021) Diedrich, Andreas; Hellgren, Hanna; Gothenburg Research InstituteHur organiseras integration av nyanlända och andra utrikesfödda personer på den svenska arbetsmarknaden? 2018 presenterade vi en rapport där vi presenterade en genomgång av samtida initiativ för arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda personer (dock inte nödvändigtvis initiativ som inriktar sig enbart mot denna målgrupp) – i Göteborg och omnejd (se Diedrich & Hellgren, 2018). I rapporten fann vi en mängd av initiativ som representerade den mångfald av aktiviteter som sker i organiseringen av arbetsmarknadsintegration, många vilka organiserades under kortsiktiga former och i projektform. I denna uppföljande rapport belyser vi återigen de initiativ som kan ses symbolisera det som görs i offentlig, privat och ideell sektor för att underlätta för nyanlända och andra utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden samt undersöker vad som skett sedan den senaste rapporten skrevs. Vi inleder rapporten med en generell bild av vad som hänt sedan 2017 fram tills nu. Därefter följer en närmare fördjupning i relation till att förstå vad som hände med den mängd projekt vi fann i första kartläggningen. Fördjupningen synliggör exempelvis aspekter som hur resultat mäts i arbetet med integrationsstöd, svårigheter med att försöka gå från projekt till ordinarie verksamhet samt utmaningarna med att stödja integration under COVID-19 pandemin. Avslutningsvis presenteras våra sammanfattande reflektioner och slutsatser.Item Lyckad integration? Skönlitterära beskrivningar av invandringen i Sverige 1945-2017(Gothenburg Research Institute, 2020) Czarniawska, Barbara; Gothenburg Research InstituteItem Att riva gränser genom att skapa nya – om samverkan i projektet ”Tillsammans för jobb och integration i Askimsviken”(Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 2020) Brorström, Sara; Diedrich, Andreas; Gothenburg Research InstituteArbetet med att stödja nyanländas integration på arbetsmarknaden och i samhället har fått ökad betydelse i efterdyningarna av den så kallade ”flyktingkrisen” i Europa och ett stadigt växande antal initiativ och projekt har lanserats i Sverige och andra länder där offentliga aktörer samverka med privata företag och den ideella sektorn för att koordinera sina aktiviteter. I detta sammanhang har samverkan kommit att betraktas som central för att uppnå goda, effektiva resultat i integrationsarbetet. Samtidigt har flertalet studier visat på hur svårt det är att få samverkan att fungera i praktiken. I denna rapport belyser vi utmaningarna och möjligheterna med samverkan kring nyanländas integration genom att presentera resultat från en följeforskningsstudie av ”Tillsammans för jobb och integration i Askimsviken”-projektet i Göteborg. Projektet som drevs i samverkan mellan Göteborgs kommun, Stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo och Arbetsförmedlingen startades under 2018, men avslutades i förtid i december 2019 när samverkanspartnerna kom överens om att man inte rimligtvis skulle kunna uppnå sina mål innan projektets slut. Medan samverkan vanligtvis syftar till att ta bort gränser mellan organisationer visar denna rapport istället hur nya gränser uppstår genom samverkan och försvårar arbetet.Item TOWARDS A SOCIO-POLITICAL THEORISING OF THE CORPORATION (FIRM) – A PROBLEM STATEMENT(Handelshögskolan, Göteborg, 2019-12) Larsson, Anna; Gothenburg Research InstituteEconomies and corporations are increasingly being characterized as financialized. The separation of ownership and control is at the core of this development and we depart from an understanding that Jensen & Meckling’s (1976) theory of the firm actualizes or performs the current situation. The purpose of this essay is to radicalize this contemporary dominant version and thereby move towards a socio-political theorizing of the corporation (firm). Our method is to examine and reactivate historical constructs of the corporation, with sensitivity to the socio-historical contexts in which these constructs developed. By divorcing Jensen & Meckling’s theory of the firm from various historical constructs of the corporation, we e.g. find that ‘sovereign corporateness with limited liability’, ‘unlimited liability of individual entrepreneurs’ and ‘statesmanship of the post-war era’ are obscured and lost under a doctrine of micro-economics. We end the essay with two propositions on how to: 1) engage in research with the purpose of dismantling the existing conditions of possibility of contemporary financialization of the corporation and 2) theorise a new post-financialized corporation (firm) to be actualized.Item Hur konsumtionen digitaliseras(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2019-02) Petersson McIntyre, Magdalena; Centrum för konsumtionsvetenskapDigital teknik håller radikalt på att förändra vår konsumtionskultur. Appar, QR-koder och ständigt mer avancerade mobiltelefoner, samt de digitala spår användningen av dem lämnar efter sig skapar nya konsumtionsbeteenden, nya metoder för marknadsföring och försäljning av produkter, men också nya metoder för forskare att studera konsumtionsmönster. De omformar även vilka vi är som konsumenter. Att forska om den här omvandlingen innebär att undersöka tekniken i sig, de som tillverkar den, de som marknadsför den liksom de som använder den. I forskningsprojektet Digcon – Digitaliseringen av konsumtionskulturen, har forskare från Sverige och Frankrike undersökt olika aspekter av digitalisering och konsumtion. Vilka betydelser har digitala verktyg och apparater i människors vardagsliv och hur förändrar de konsumtionsmönster? Hur påverkar digitaliseringen vad det innebär att vara konsument och hur en konsument uppfattas vara. Hur omformas förståelser av kön, till exempel genom uppkomsten av modebloggar och modeappar? Vilka möjligheter till etisk konsumtion skapas genom digital teknik och vilken etik är det som skapas? I den här rapporten har vi samlat populärvetenskapliga texter från forskningsprojektet. Digcon bedrivs vid Centrum för konsumtionsvetenskap och Centre for retailing, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Handelshögskolan i Stockholm och Université Tolouse II, Frankrike.Item Hur sjuk är demokratin?(Gothenburg Research Institute, 2019-01) Jönsson, Sten; Gothenburg Research InstituteLösningen på demokratiproblemet har i praktiken alltid varit att en elit skall styra i folkets namn och utan alltför mycket insyn från folket. Ingen kan ju ha något emot att saker görs för allas bästa, eller hur? Vi, folket, har ju ändå inte kapacitet att förstå poängen med den oändligt komplicerade planeringen bakom till exempel Västlänken. Allmänintresset är elitens monopol? Platon, som avskydde de demokratiska tendenserna i Aten – tänk om folkmajoriteten finge för sig att välja en diktator! - använde sig av en retorisk teknik som går bakåt i tiden för att finna sitt Utopia. Där (t.ex. i Sparta), i Platons Utopia, finns det en klass av visa Väktare (av det allmänna bästa), en klass av säkerhetsfolk (som fick bära vapen), och en klass av arbetare (som arbetade). Popper påpekar, i ”Det öppna samhället och dess fiender” (1945) att Väktarna är kommunister; de söker inte egen vinning, de delar allt (inklusive kvinnor och barn) och nöjer sig med lagom välstånd. Klassen fylls på genom avel och utbildning. De andra klasserna fyller sin funktion och begreppet ”rättvisa” får sin definition av detta att fylla sin funktion. Lycka är helt enkelt att göra väl ifrån sig i sin funktion och vara nöjd med sin plats i samhället. Följden blir att ”stabilitet” blir målet för ledarnas styrning. Förändring är av ondo. Nu är strävan att göra landet ”great again” ledstjärnan för såväl Trump som Putin. Patriotism är att vara säkerhetsstyrkorna underdånig och att hylla ”national security” som ett gott argument för allehanda övergrepp. Spåren förskräcker! Herbert Tingsten sa för länge sedan att ideologierna är döda, men nu tycks någon avart ha väckts till liv igen. Jag menar att utvecklingen är närmast parallell i USA och Ryssland (med Ryssland steget före). Vad är det som har hänt?Item Konsumtionsrapporten 2018(Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 2018-12) Roos, John Magnus; Holmberg, Ulrika; Hansson, Lena; Karlsson, Therese M; Kristensson, Per; Roos, John Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskap; Centre for retailingI Konsumtionsrapporten 2018 sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2017. Rapporten består av två delar. I den första delen, ”Basfakta”, ges en helhetsbild av hushållens konsumtion som baseras på statistik från framförallt Statistiska centralbyrån (SCB), men även från andra myndigheter och forskningsinstitut (exempelvis Postnord, HUI-Research och SOM-institutet vid Göteborgs universitet). I den här delen analyseras hushållens konsumtion, detaljhandelns omsättning, svenska konsumtionstrender, välbefinnande och konsumtion. Den andra delen, fördjupningar, belyses några konsumtionsområden av särskilt intresse. I slutet presenteras detaljerad statistik i bilagor. Rapporten är publicerad av Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Basfakta: Hushållens totala konsumtion uppgick till 1 978 miljarder kronor under 2017. Hushållen konsumerade 2,3 procent mer jämfört med 2016 och 22 procent mer jämfört med 2007. Mellan 2016 och 2017 ökade konsumtionen på alla områden, med undantag av alkohol och tobak. Priserna ökade med 1,8 procent mellan 2016 till 2017. Under perioden 2007 - 2017 har priserna ökat med 10,9 procent. Konsumtionsområden som ökat mest sedan 2016: Hushållens konsumtion i utlandet, 11,5 procent Utländsk konsumtion i Sverige, 7,8 procent Kommunikation, 6,7 procent Möbler, hushållsartiklar och underhåll, 3,9 procent Hotell, kaféer och restauranger, 2,9 procent Konsumtionsområden som ökat mest 2007-2017 Hushållens konsumtion i utlandet, 77 procent Utländsk konsumtion i Sverige, 70 procent Kommunikation, 49 procent Möbler, hushållsartiklar och underhåll, 40 procent Fritid, underhållning och kultur, 36 procent De tre fördjupningsdelarna i årets rapport handlar om digitalisering och konsumtion, mobilanvändning i butik, samt plastskräp och konsumtionsmönsterItem Challenges in evaluating intervention effects of feedback on residential energy conservation in a field setting(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2018-11-30) Weimer, Kerstin; Ahlström, Richard; Lisspers, Jan; MittuniversitetetA field intervention investigated the effect of feedback on residential electricity use in households in Sweden. For a period of eight weeks differentiated energy use for daily domestic behaviors was monitored by 15 residents via an internetbased system. Feedback designed based on Relational Frame Theory was convened to enhance motivation for energy conservation and follow-up studies analysed the maintenance of change for another 3 months. Psychological factors including values, attitudes, moral judgment competence, locus of control and sense of coherence were assessed by web surveys. No significant effects of the feedback on reduction of energy use were found. The small sample size and not monitoring warm water energy use were discussed as explanatory factors.Item R2K - Demokratisk och rättsstatlig mognad(2018-11) Töllborg, DennisSydafrika skiljer sig dramatiskt från Sverige i åtminstone två olika avgörande avseenden; det är en betydligt starkare rättsstat, åtminstone på domstolsnivån, och det är en levande demokrati, ungefär som Hamnarbetarförbundet (med alla sina imperfektioner) jämfört med LO. Vet man inte detta saknar man bildning, och kan man inte ta till sig detta älskar man sin navel. Då är man helt enkelt svensk.Item Organizing Labour Market Integration of Foreign-born Persons in the Gothenburg Metropolitan Area(Göteborgs universitet, 2018-09) Diedrich, Andreas; Hellgren, Hanna; Gothenburg Research InstituteThe overall purpose of this report is to review contemporary labour market integration initiatives targeting foreign-born persons (though not necessarily such persons only). The initiatives we list here are undertaken in the Gothenburg Metropolitan Area (“Storgöteborg”) in Sweden. The review contains a map revealing the diversity of such initiatives and a more detailed description of those initiatives that can be considered representative for three sectors: the private sector, the public sector and the third (nonprofit/ community/volunteer) sector. The report also aims at initiating a discussion about the existing and/or missing connections between various initiatives and activities, and the potential consequences thereof for different groups and individuals.Item Robotization of Work as Presented in Popular Culture, Media and Social Sciences (part two)(Göteborgs universitet, 2018-09) Czarniawska, Barbara; Joerges, Bernward; Gothenburg Research InstituteThis text is a continuation of the project Robotization of Work as Presented in Popular Culture, Media and Social Sciences. It is chapter five of a work that contains seven chapters (see below). Chapters 1-4 were presented in GRI-report 2018:1.Item Robotization - Then and Now(Gothenburg Research Institute, 2018-04-20) Czarniawska, Barbara; Joerges, Bernward; Gothenburg Research InstituteKarel Čapek, the Czech author, coined the term “robot” (from “robota”, labor in Slavic languages; “robotnik” means “worker”) in 1920. In his play, R.U.R. - Rossum Universal Robots, artificial humans made of synthetic organic materials were produced and worked in factories and developed lives not very different from those of the people. R.U.R. became a science fiction classic between the wars, and its topics were taken up with great enthusiasm in the 1950s and 1960s. The Cold War found its expression in space competition, among others. Cybernetics and cyborgs seemed to be an inescapable future, initially in space travel, but then in other kinds of industrial production. Already in 1942 Isaac Asimov had formulated his Three Laws of Robotics, meant to constrain humanoid machines to their subordinate place with relation to humans. It was fiction, but has been taken very seriously by AI researchers and others ever since. When the Iron Curtain fell, space travel lost its attractions, but robots entered production processes in many industries. The end of the 1970s had seen the latest of recurring debates about automation, technological unemployment and deskilling, triggered by Braverman’s book (1974), but it had faded out in the 1980s. Now the debate is back. “Robots could take half of the jobs in Germany” is a typical newspaper’s title nowadays. Serious authors write either enthusiastic or dystopic books about robotization (John Searle has recently critically reviewed two from 2014, Floridi’s enthusiastic The Fourth Revolution and Bostrom’s dystopic Superintelligence, protesting that computers will never develop a consciousness). Apparently, we are witnessing a “robot revolution” – or so such serious sources as BofA Merill Lynch investigators claim. In what follows, we first analyze the fears and hopes automation has occasioned, as reflected in popular culture from the coining of the term “robot” to the present media hype. Have such hopes and fears changed, and did the changes reflect actual changes in robotics, or do they remain the same?Item Konstnärliga interventioner för kreativitet och förändring i organisationer: lekfullt utforskande, motstånd och dialoger i läroprocessen(2017-12) Soila-Wadman, Marja; Gothenburg Research InstituteStudiens syfte är att skapa förståelse för vad det är som händer i processen under ett konstnärsdrivet interventionsprojekt för kreativitet och förändring i en organisation utanför den konst- och kulturella sfären. En testgrupp skulle lära sig om kreativitet genom konstnärliga metoder i veckovisa workshops under 2013 med målet att skapa nya sätt att agera i den vardagliga arbetspraktiken och därmed öka organisationens attraktivitet och uppnå ett utökat medlemsantal. Metodologi. Studien är en longitudinell fallstudie med kvalitativ metodologi. Direkta observationer har pågått i workshops under 2013. Individuella- och gruppintervjuer har genomförts samt skriftliga dokument, fotografier och videos har studerats. Under 2014, 2015 och 2016 har kompletterande intervjuer gjorts. Forskningsansatsen är baserad på processperspektiv, relationell konstruktionism och estetik. Ett teoretiskt ramverk bestående av konstnärliga interventioner, kreativitet, lärande och förändring har använts för analysen. Studien finner sig inom företagsekonomiskt ämnesområde. Insikter, resultat. Det konstnärliga arbetet karakteriseras av ett utforskande, öppet ar betssätt som baseras på estetik och där ens känslor är involverade. Dessa aspekter är mindre uppmärksammade utanför konstoch kultursektorn och där ekonomiskt tänkande med planerade mål och numerisk dokumentering av prestationer präglar organisationskulturen. De olika verksamhetslogikerna kan skapa oförväntade konsekvenser. I detta projekt mötte det öppna arbetssättet motstånd i testgruppen under första halvan av projektet. Med stöd från chefsnivån i de två deltagande organisationerna bearbetades problematiken igenom i dialoger och under hösten 2013 användes kreativitetsövningarna för att skapa nya arbetsrutiner. Vid projektets avslutning hade gruppen lärt sig att utnyttja flera kreativa och konstnärliga metoder. Framförallt hade kunskap om visuella medel ökat. Gruppklimatet hade blivit tillitsfull där samtal, lek och feedback värderades högt. På individnivå talade flera om ökat mod att våga göra nya saker samt att testa att ändra sina vardagsrutiner. På organisationsnivån var det vid avslutning för tidigt att tala om nämnbara effekter men nya kreativa aktiviteter hade testats i den nationella organisationen och det talades om ökad acceptans för det konstnärliga projektet. Bidrag. Inom forskningsområdet ’Art & management’ har mer både empiriska och teoretiska studier efterfrågats för att öka legitimiteten för området. Denna studie visar hur ett konstnärsdrivet interventionsprojekt kan utveckla förmågan hos deltagarna att se sig själva och sin omgivning på ett nytt sätt, samt att de därmed kan lära sig att använda konstnärliga metoder för kreativ utveckling av nya arbetspraktiker i organisationens vardag. Trots problematiken med implementeringen av det konstnärliga, öppna arbetssättet i en organisation utanför det konst-och kulturproducerande fältet kan lärdomen dras att acceptera paradoxer, frustrationer, känsliga lägen och motstånd som något som kan gynna kreativitet ökar tilliten till och främjar en kreativ process. Att poängtera estetikens roll i organisering kan ge ett bidrag till organisationsanalys och kreativitetsforskning som till stor del har pågått utifrån ett kognitivt perspektiv.Item Konsumtionsrapporten 2017(2017-12-14) Holmberg, Carina; Ulver, Sofia; Roos, John Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskapItem Attitudes towards nanomaterials and nanotechnology among Swedish expert stakeholders: Risk, benefit and regulation(2017-12-06) Larsson, Simon; Boholm, Åsa; Magnus, Jansson; Gothenburg Research InstituteThe aim of this study is to investigate attitudes towards nanomaterials and nanotechnology among Swedish expert stakeholders. The study explores the views of these experts on a number of topics in connection to nanotechnology innovation with a focus on perceived risk, perceived benefits, risk regulation, and risk management. In January 2017, we distributed a web-based questionnaire to 237 individual experts at government agencies, business corporations, and other relevant organisations. The experts had a self-rated interest in, or connection to, nanomaterials and nanotechnology in their work at their organisation. This study contributes to a multidisciplinary research field addressing questions about innovation and foresight, risk perception, and regulation of nanomaterials and nanotechnology in the public domain. This study makes several claims. 1. The topic of nanomaterials and nanotechnology engages a broad range of Swedish stakeholders in many different ways, including, but not limited to, research and research funding, risk assessment, product development, as well as regulation and legislation. 2. Experts generally emphasize the benefits of nanotechnology and nanomaterials, but perceived benefit and perceived risk varies with educational background and organizational affiliation. 3. How experts assess risk and benefit varies depending on area of application (for example medicine, cosmetics, coatings, electronics, agriculture and food). 4. Experts are generally supportive of further regulation of nanomaterials and nanotechnology. They are relatively negative to taxation and self-regulation as regulatory measures and relatively positive to selective prohibition. There is also disagreement over appropriate regulatory measures among respondents. 5. High perceived risk correlates with a more positive attitude to regulation, and high perceived benefit correlates with lower support for regulation. 6. A common and shared belief is that regulation should be based on science, and that public involvement is undesirable.Item Scholasticism, Fair Value and Ursury, According to Odd Langholm(Gothenburg Research Institute, 2017-10-31) Jönsson, Sten; Polesie, Thomas; Gothenburg Research InstituteOdd Langholm, a prominent Scandinavian scholar of early economic thought, provides us with cues on how to re-consider the fundamental assumptions that go into economic valuation and modelling. “Fair value” was not controversial among the scholastics. A thing is obviously worth what it can be sold for! Problems arise when the parties to a contract disagree – when the market is too thin to produce a fair price. Use a model, and/or give an account of how you calculated, is today’s solution. The scholastics, not yet accustomed to econometric models, assumed that contracts are entered into by competent individuals with free will, and given that money, the counting medium, has no intrinsic value (it is worth what is stamped on the coin), it follows that a contract including interest is not valid. The free will of either party must have been infringed upon. Be it by fraud, force, or ignorance. Odd Langholm informs us about how the idea of the depersonalized market as a system that produces prices, “fair values”, emerged. The problem is not so much how scholastics contributed to current ideas on valuation but what was lost on the way.Item Konsumtionsrapporten 2016 - Hållbarhetens illusion(Centrum för konsumtionsvetenskap, 2016) Fuentes, Maria; Normann, Anne; Östergren, Karin; Roos, John Magnus; Centrum för konsumtionsvetenskapHushållens totala konsumtion uppgick till 1826 miljarder kronor under 2015. Hushållen konsumerade 2,8 % mer jämfört med 2014 och 23 % mer jämfört med 2005. Mellan 2014 och 2015 ökade konsumtionen i stort sett på alla områden. Priserna var totalt sett konstanta mellan 2014 till 2015. Under perioden 20052015 har priserna ökat med 11,8 %. Konsumtionsområden som ökat mest sedan 2014 Utländsk konsumtion i Sverige 13,7 % Möbler, hushållsartiklar och underhåll 6,7 % Hushållens konsumtion i utlandet 6,5 % Fritid, underhållning och kultur 4,7 % Kommunikation 4,6 % Konsumtionsområden som ökat mest mellan 2005 och 2015 Utländsk konsumtion i Sverige 68 % Hushållens konsumtion i utlandet 61 % Möbler, hushållsartiklar och underhåll 53 % Kommunikation 51 % Fritid, underhållning och kultur 48 % Konsumtionstrender som ökat i Sverige är internethandel, restauranger och pubar under kvällstid, donationer till hjälporganisationer, kravmärkt mat, second-hand shopping och prutande. Konsumtionstrender som minskat i Sverige sedan 2008 är spel om pengar och att överspendera. Trots att försäljningen av möbler och inredning ökar över tid så upplever svenska konsumenter varken att de spenderar mer pengar på möbler och inredning eller att de köper möbler/inredning oftare. Ett liknande mönster ser vi för kläder och skor. Konsumenter uppgav att de år 2015 var mer nöjda med sina liv än 2005. Konsumenter uppgav att de år 2015 var ungefär lika nöjda med sina liv som år 2014. Kvinnor uppgav år 2015 att de var signifikant (p<.05) mer nöjda med sina liv än män. Höginkomsttagare uppgav 2015 att de var mer nöjda med sina liv än låginkomsttagare. De som konsumerar mycket uppgav att de var mer nöjda med sina liv än de som konsumerar lite. FÖRDJUPNINGAR Matsvinn Matsvinn definieras som onödigt matavfall: Det som är producerat för människor, men som inte konsumeras av människor. Den genomsnittliga svenska konsumenten kastar ungefär 130 gram mat varje dag. Matsvinn i Sverige motsvarar mer än 10 procent av koldioxidutsläppen från personbilar. Det totala globala matsvinnet skulle kunna använts för att mätta 48 procent av den globala befolkningen. Låga priser, okunskap, vanor och livsstilsfaktorer (t.ex. dålig planering, nyfikenhet att testa ny mat och olika målrätter för olika familjemedlemmar) orsakar matsvinn. Heminredning En kommersiell gestaltning av hem och inredning kan förklara den ökade konsumtionen av möbler och inredning. Den kommersiella gestaltningen drivs av marknadsföring, reklam, kommersiell media, handeln, TV-program och tidningar. Den kommersiella gestaltningen handlar om berättelser, idéer, ideal, drömmar, personliga mål och en ny förståelse av vad hem och inredning är. Den kommersiella gestaltningen av hem och inredning skapar normativa ramar där olika bloggar och social media har en betydande roll. Hemmet har förändrats från att vara en privat plats till att vara en öppen och social plats för relationer. Hemmet har också förändrats från att enbart vara en kvinnlig angelägenhet till att vara en angelägenhet för alla. Ökningen av möbler och inredningen hänger också samman med ökat utbud och tillgänglighet, till exempel e-handel.