Texten, som är en blandning mellan skönlitterär prosa och essäistik, är en av tre texter som publicerades i boken Tågteve av My Lindh. Boken är baserad på en installation som My Lindh utförde under 2012 (med samma namn som boken). Texten skildrar en fiktiv tågresa som en vuxen person och ett barn företar sig. De kommunicerar men orden som de använder är endast ord som My Lindhs installation består av. Varvat med den skönlitterära texten är essäistiska partier insprängda som tar upp aspekter kring hjärnans funktioner, neurala nätverk och artificiell intelligens – och framförallt en del av konsekvenserna som följer av att hjärnan ses som ett neuralt nätverk, snarare än en databas med information.