Individen i gruppen. En litteraturstudie om körsångares motivation till körsång

Abstract

Denna litteraturstudie tar upp forskning som undersöker körsångares motivation till körsång i och utanför skolans verksamhet utifrån sociala, individuella, multikulturella och genusrelaterade perspektiv. Syftet med studien är att kartlägga aspekter som kan påverka motivationen, för att ge oss verktyg i vår framtida yrkesroll som kör- och musiklärare på gymnasiet. Ur ett historiskt perspektiv har körsång förekommit och varit en stor del i svensk musikundervisning sedan slutet av 1500-talet. Efter gymnasiereformen 2011 gick körsång från att vara en egen kurs till att slås ihop med ensemble för att bilda kursen Ensemble med Körsång. Litteraturstudien grundas på forskningsöversikter, kvalitativa och kvantitativa studier och behandlar motivation till körsång utifrån olika körsammanhang från olika delar av världen. Resultatet tyder på att detta forskningsområde är komplext eftersom det framkommer att en mängd olika aspekter kan påverka motivationen till körsång. Den största skillnaden som studien visar angående elevers motivation till körsång ligger mellan svensk skolkör som obligatorium och valbara körer som fritidskör och amerikansk skolkör. Det framkommer även genom samtliga studier att sociala och musikaliska aspekter samverkar och förutsätter varandra. På grund av detta påverkas körsångares motivation till körsång genom kördeltagarnas olika nivåskillnader, kulturella bakgrunder, intresse och föreställningar om körsång, samt rådande könsnormer, traditioner och körledarens ledarstil. För att förstå hur dessa olika aspekter kan påverka motivationen måste vi också förstå hur de samverkar. Avslutningsvis väcks frågan huruvida körsång på det musikestetiska programmet kan bli motiverande för elever trots dess obligatorium.