Magisteruppsatser, Klinisk nutrition
Permanent URI for this collectionhttps://gupea-staging.ub.gu.se/handle/2077/51536
Browse
Recent Submissions
Item Vikten av inskrivningsvikt, viktuppgång under graviditet samt relaterade hälsoeffekter - för mamma och barn. En kartläggande journal- och registerstudie(2022-06-15) Magouli, Anna; University of Gothenburg / Institute of Medicine; Göteborgs universitet / Institutionen för medicinBakgrund: Den ökande förekomsten av fetma över hela världen har fått WHO att fastställa fetma som ett av de viktigaste hoten mot världshälsan. Även i Sverige har en ökning av övervikt och fetma skett. Fetma och övervikt inför en graviditet är associerat med en ökad risk för komplikationer i samband med graviditeten och förlossningen. Kvinnans inskrivningsvikt och viktuppgång under graviditet har betydelse för graviditetens förlopp och således även kvinnans och barnets framtida hälsa. Kunskap om gravida kvinnors BMI och viktuppgång under graviditeten, takten för viktuppgång samt dess samband med den totala viktuppgången kan utgöra redskap för det preventiva arbetet för att optimera viktuppgången under graviditeten med mamman och barnets framtida hälsa i sikte. Syfte: Kartlägga viktuppgången under graviditet beroende på BMI-kategori, samt undersöka och beskriva takten på viktuppgången. Ovanstående faktorers betydelse för mamman och barnets hälsa studeras. Material och metod: Data från medicinska födelseregistret (MFR) samt data från mikrofilmade journaler gällande enkelbördiga förstföderskor år 2000 på ett sjukhus i Västragötalandsregionen insamlades, sammanställdes och bearbetades statistiskt. De mikrofilmade journalerna utgjorde en källa för att följa viktuppgången per vecka. Resultat: 25% av kvinnorna i studien var överviktiga. 7,5% av dem var obesa. Medelviktuppgången var 14,7 kilo ± (0,15). 25% av kvinnorna hade viktuppgångar över 17 kg. Ett linjärt samband mellan medelviktuppgången till och med andra trimestern och den totala viktuppgången under graviditeten (p<0,001) samt barnets födelsevikt (p<0,001). Kvinnor med höga viktuppgångar (25 resp 20 kilo) hade en signifikant högre medelviktuppgång till och med andra trimestern än övriga kvinnor (p<0,001). Konklusion: Kvinnorna i studien var sammanfattningsvis till stor del överviktiga vid inskrivningen och höga viktuppgångar var vanligt förekommande i samtliga BMI-kategorier. En hög viktuppgång under andra trimestern medförde ökad risk för hög total viktuppgång samt ökad risk att föda ett barn med hög födelsevikt. Primärvården i Sverige bör ge kvinnor tillräcklig rådgivning för att kontrollera viktuppgången under graviditet. Information om sambandet mellan takten för viktuppgång och den totala viktuppgången, samt barnets födelsevikt kan utgöra ett redskap för att kunna identifiera kvinnor som riskerar att gå upp för mycket i vikt under graviditeten.Item Nutritionsstatus, livskvalitet och kroppssammansättning hos patienter med avancerad huvud-halscancer - Långtidsuppföljning av canceröverlevare 6-10 år efter diagnos(2019-06-14) Hansson, Camilla; University of Gothenburg / Institute of Medicine; Göteborgs universitet / Institutionen för medicinBakgrund: Nutritionsproblem är vanligt förekommande hos patienter med huvud-halscancer. Försämring av patienternas nutritionsstatus kan ske redan innan diagnos för att sedan förvärras under och efter behandling, vilket medför en ökad risk för malnutrition och sänkt livskvalitet. I nuläget finns det endast ett fåtal prospektiva studier med långtidsuppföljning som studerat huvud-hals cancerpatienters nutritionsproblem. Syfte: Syftet var att studera skillnader i nutritionsstatus, livskvalitet och kroppssammansättning vid tidpunkten för diagnos mellan huvud-hals canceröverlevare och de patienter som avled innan långtidsuppföljningen, samt att kartlägga dessa parametrar för canceröverlevarna vid långtidsuppföljningen och studera eventuella förändringar över tid från diagnos och 2-års uppföljningen fram till långtidsuppföljningen. Metod: Studien var en prospektiv långtidsstudie som baserades på patientmaterial från en tidigare studie med 134 deltagare, som genomfördes mellan 2002 och 2008, samt dess uppföljningsstudie 2012. Parametrar för nutritionsstatus, livskvalitet och kroppssammansättning studerades vid diagnos, 2 år och 6–10 år efter diagnos. Alla mätningar och insamling av data utfördes av två erfarna dietister. Statistiska analyser utfördes för att studera skillnader vid tidpunkten för diagnos mellan överlevare och avlidna samt för att studera de undersökta parametrarnas förändring över tid för gruppen med canceröverlevare. Resultat: De patienter som avled innan långtidsuppföljningen hade redan vid diagnos signifikant lägre energi- och proteinintag, sämre sväljförmåga och funktionsstatus samt lägre livskvalitet jämfört med de patienter som överlevt. Skillnad i fettfri massa index och fettmassa index var endast signifikant för männen och var lägre i gruppen med avlidna. Vid långtidsuppföljningen hade patienterna ett flertal bestående eller försämrade nutritionsproblem specifika för denna patientgrupp. Svälj- och gapförmågan hade försämrats signifikant över tid och patienterna hade signifikant mer problem med muntorrhet, seg saliv och smak vid långtidsuppföljningen jämfört med vid diagnos, och dessa problem var kvarstående i samma grad som vid 2-års uppföljningen. Konklusion: Strukturerad screening för att identifiera riskpatienter samt tidig nutritionsbehandling är betydelsefullt då patienter med huvud-halscancer redan vid diagnos kan ha en försämrad nutritionsstatus och lägre livskvalitet. En individuell och långvarig nutritionsbehandling och uppföljning är av stor vikt då flertalet av de patienter som överlevt sin avancerade huvud-halscancer, främst de som fått kombinations-behandling, hade bestående eller förvärrade nutritionsproblem 6–10 år efter diagnos.Item Changes in food choice during a weight loss trial with dietary treatment in postpartum women with overweight or obesity(2018-10-10) Maley, Jennie; University of Gothenburg / Institute of Medicine; Göteborgs universitet / Institutionen för medicinTitle:Changes in food choice during a weight loss trial with dietary treatment in postpartum women with overweight or obesity Course: MED730, Research thesis in Clinical Nutrition, 30 ECTS Level: Second Cycle Semester/year: St/2017 Supervisor: Ena Huseinovic Examiner: Frode Slinde Keywords: Postpartum, food choice, overweight, obesity, diet intervention, weight loss Background: Overweight and obesity are an escalating problem worldwide and are major risk factors of diseases like cardiovascular disease and diabetes mellitus type 2. Pregnancy can cause overweight as substantial weight might be gained during pregnancy or retained after delivery. Interventions including diet and/or exercise to achieve weight loss in postpartum women have been tried, with various results. The diet is the key component of weight loss and diet quality and food choice could be an important part of the diet. Objective: The aim of this study was to investigate food choice at baseline in postpartum women with overweight or obesity and changes in food choice after a 12 week diet intervention and at 1 year follow-up. Methods: In Sweden, 110 postpartum women with overweight or obesity were randomized to either Diet group or Control group at 6-15 weeks postpartum. The Diet group received a 12-week diet intervention focusing on 4 dietary principles, based on the Nordic Nutrition Recommendations, 2012, to produce weight loss and was provided by a face to face meeting with a dietitian and also addressed behavioral strategies. The dietary intake of both study groups was assessed with a 24-h recall at the 3 occasions; baseline, 12 weeks and 1 year follow-up. The dietary intake was categorized into 10 different food groups and the changes in intake were analyzed and compared between the two groups. Results: At baseline, potatoes/grains, dairy products and sweets/salty snacks were the major contributors to the energy intake of the women. At the end of the diet intervention the Diet group had increased the intake of vegetables (P = 0.046) and decreased the intake of sweets/salty snacks (P = 0.024) significantly more than the control group. After 1 year, no differences in changes in food choice were observed between the groups, however both groups had significantly decreased the intake of sweets/salty snacks compared to baseline. Conclusion: The results of this study indicates that a 12 week diet intervention can produce changes in food choice in line with the diet treatment in the short term, but are difficult to maintain after 1 year.Item Frukt- och grönsakskonsumtion bland ungdomar i Sverige. Skillnader mellan ungdomar med olika sociodemografisk bakgrund.(2018-06-05) Thelander, Mikaela; University of Gothenburg / Institute of Medicine; Göteborgs universitet / Institutionen för medicinTitel: Frukt- och grönsakskonsumtion bland ungdomar i Sverige. Skillnader mellan ungdomar med olika sociodemografisk bakgrund. Kurs: MED730, Självständigt arbete i klinisk nutrition, 30 hp Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt/2018 Handledare: Anna Karin Lindroos Examinator: Frode Slinde Nyckelord: Frukt, grönsaker, ungdomar, kostregistrering, enkätfrågor, sociodemografiska faktorer, skolmåltid Bakgrund: Frukt och grönsaker kan som en del i en hälsosam kost minska risken för övervikt, fetma, kardiovaskulära sjukdomar, diabetes typ 2 och vissa former av cancer. I tidigare europeiska studier har en låg konsumtion av frukt och grönsaker rapporterats bland ungdomar. I Sverige finns ingen tidigare nationell studie som undersökt ungdomars detaljerade frukt- respektive grönsakskonsumtion. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva konsumtionen av frukt respektive grönsaker bland ungdomar i Sverige samt identifiera faktorer associerade med deras frukt- respektive grönsakskonsumtion. Syftet var även att jämföra frukt- respektive grönsakskonsumtionen mätt med två olika metoder. Metod: Riksmaten ungdom 2016-17 var en nationell representativ matvaneundersökning där elever i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet rekryterades till en skolbaserad tvärsnittsstudie. En validerad, webbaserad metod, RiksmatenFlex samt enkäter användes i studien. Studien inkluderade 3099 deltagare med två retrospektiva 24- timmarsregistreringar. Analyser genomfördes i syfte att undersöka skillnader i konsumtion mellan kön och årskurser. Samband mellan konsumtion och sociodemografiska faktorer undersöktes med multivariabel regressionsanalys. Spearmans korrelationer användes för att undersöka samvariationen mellan registrerad konsumtion och rapporterad frekvens från enkäter. I en subanalys av 2951 deltagare studerades konsumtionen av grönsaker från olika måltidstyper under vardagar. Resultat: Mediankonsumtionen av frukt och grönsaker var 49 g respektive 125 g per dag. Flickor rapporterade mer frukt per dag (63 g) än pojkar (22 g) (p<0.001). Flickor rapporterade även mer grönsaker än pojkar i energijusterade mängder (p<0.001). Ungdomar med universitetsutbildade föräldrar rapporterade mer frukt (20 g; p<0.001) och mer grönsaker (20 g; p<0.001) än ungdomar med föräldrar utan universitetsutbildning. I multivariabla regressionsmodeller var en högre fruktkonsumtion statistiskt signifikant associerat med universitetsutbildade föräldrar (19 g; p<0.001), högre energiintag och flickor (R2=5%). En högre grönsakskonsumtion var signifikant associerat med universitetsutbildade föräldrar (18; p<0.001), högre energiintag, högre ålder, flickor samt född utanför Sverige (R2=11%). Frekvenssvar i enkäter var signifikant korrelerade med registrerad konsumtion, för både frukt (r=0.39) och grönsaker (r=0.29). Under vardagar bidrog framförallt lunch (79 g) och middag (85 g) till grönsakskonsumtionen. Middag bidrog med en signifikant större mängd i gram (p=0.0005). Konklusion: Generellt behöver ungdomar i Sverige öka sin konsumtion av frukt och grönsaker för att öka möjligheten att uppnå näringsrekommendationerna, för en bättre hälsa. De skillnader som sågs i frukt- respektive grönsakskonsumtionen mellan olika sociodemografiska grupper bör lyftas fram i folkhälsoarbeten. Fördjupande kunskaper om detta krävs för att möjliggöra förändringar i ett vidare arbete för en jämlik hälsa.Item Transtyretin som biomarkör för nutritionsstatus vid utredning för kolorektalcancer(2017-06-16) Josephine, Nicklasson; University of Gothenburg / Institute of Medicine; Göteborgs universitet / Institutionen för medicinTitel: Transtyretin som biomarkör för nutritionsstatus vid utredning för kolorektalcancer Kurs: MED730, Självständigt arbete i klinisk nutrition, 30 hp Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Vt 2017 Handledare: Frode Slinde och Alexandra Vulcan Examinator: Heléne Bertéus Forslund Nyckelord: Transtyretin, biomarkör, nutritionsstatus, kolorektal, cancer, malnutrition, kroppssammansättning, energi, protein, FFMI Bakgrund: Malnutrition förekommer ofta vid kolorektalcancer, liksom förlust av muskelmassa utan samtidig större viktförlust. Bedömning av nutritionsstatus kan då vara missvisande och en risk att förbise malnutrierade individer föreligger. Biomarkörer som transtyretin skulle kunna vara en hjälp när mätning av kroppssammansättning inte går att tillämpa. Det finns dock inget entydigt svar på om det är ett bra mått för nutritionsstatus vid cancersjukdom. Syfte: Syftet var att undersöka om plasmanivåer av transtyretin kan användas som biomarkör för intag av energi och protein samt för nutritionsstatus avseende andel fettfri massa hos individer som är under utredning för kolorektalcancer. Metod: En tvärsnittsstudie utfördes med 15 individer under utredning för kolorektalcancer. Data insamlades avseende intag av energi och protein, kroppssammansättning (bioelektrisk impedans spektroskopi) och plasmanivåer av transtyretin samt CRP. Malnutrition bedömdes via ESPENs diagnoskriterier. Samband mellan transtyretin och CRP, intag av energi och protein, fettfri massa-index, FFMI, samt malnutrition analyserades via linjär regression och Fischers exakta test. Resultat: Inget samband med transtyretin påvisades för varken proteinintag eller malnutrition. Ett signifikant negativt samband observerades mellan transtyretin och energiintag (p = 0,03). En tendens till signifikans noterades även mellan transtyretin och FFMI (p = 0,059). Ett signifikant negativt samband konstaterades mellan CRP och transtyretin (p = 0,03). Subgruppsanalys vid CRP < 15 mg/l visade en signifikant relation mellan transtyretin och malnutrition (p = 0,03) samt FFMI (p < 0,001). Även förhållandet mellan förändring i transtyretin över tid och intag av energi var signifikant när individer med CRP >15 mg/l exkluderades ur analysen (p = 0,008). En tendens till signifikant samband sågs då även avseende proteinintag (p = 0,052). Konklusion: Transtyretin kan vara en användbar biomarkör för nutritionsstatus i form av FFMI vid kolorektalcancer. Vid tillstånd utan inflammation kan transtyretin även vara en hjälp till att bedöma förekomst av malnutrition och avgöra om intag av energi och protein är adekvat. Vid CRP > 15 mg/l bör transtyretin däremot inte användas som markör för varken malnutrition eller näringsintag. Då det finns ett starkt samband mellan CRP och transtyretin bör förekomst av inflammation alltid utredas för att en korrekt tolkning av transtyretin ska vara möjlig.Item Does eating frequency correlate with overweight and obesity among Swedish men and women?(2017-06-07) Sjöholm, Mikaela; University of Gothenburg / Institute of Medicine; Göteborgs universitet / Institutionen för medicinTitle: Does eating frequency correlate with overweight and obesity among Swedish men and women? Course: MED730, Research thesis in Clinical Nutrition, 30 ECTS Level: Second Cycle Semester/year: St 2017 Supervisor: Anna-Karin Lindroos Examiner: Frode Slinde Keywords: Eating frequency, overweight, energy intake, macronutrients _______________________________________________________________________________________ Background: Obesity is an increasing problem worldwide and it increases the risk for many diseases such as diabetes, cardiovascular disease and cancer. An increased total energy intake due to an increased eating frequency has been noted by several studies, and this is one factor discussed as contributing to the obesity epidemic The existing evidence about eating frequency and BMI is however conflicting. Aim: The aim of this study is to investigate if eating frequency among Swedish men and women from a national dietary survey is associated with overweight or obesity, reported energy and macronutrient intake. Method: Data for this secondary analysis was collected from the Riksmaten 2010-11 survey, a cross-sectional/observational survey. The Riksmaten method is a web based four-day food record. A total of 1797 participants completed the food record and a background questionnaire including height, weight and physical activity. Statistical tests were independent t-test, chi-square and spearman correlations. Result: Mean eating frequency was 4.5 for men and 4.7 for women (p<0.001). Eating frequency was not significantly correlated with BMI, but with energy intake for both men (rs=0.45) and women (rs=0.45). Energy intake was not significantly correlated with BMI. Eating frequency was correlated with a higher percent energy from carbohydrates and fiber, and a lower percent energy from protein and fats. Conclusion: The results of this study showed that eating frequency was not correlated with BMI, however it was correlated with a higher energy intake and macronutrient composition. The different definitions of an eating occasion make it difficult to compare the results to other studies. Future studies should agree on using one set definition for an eating occasion and also evaluate the type of foods eaten. Longitudinal and interventional studies should be made to find if eating frequency does affect BMI.Item Rätt mat för patientens bästa - Mat på sjukhus – rätt maträtt till rätt patient(2017-02-02) Ambjörnson, Heléne; University of Gothenburg / Institute of Medicine; Göteborgs universitet / Institutionen för medicinSammanfattning Kurs: MED730, Självständigt arbete i klinisk nutrition, 30 hp Nivå: Avancerad nivå Termin/år: Ht/2016 Handledare: Heléne Bertéus Forslund Examinator: Frode Slinde Titel: Rätt mat för patientens bästa - Mat på sjukhus – rätt maträtt till rätt patient Nyckelord: pleasure, comfort, survival, undernäring, E-kost, A-kost, albumin, CRP Bakgrund: Undernäring på sjukhus förekommer frekvent och är associerat med flertalet negativa konsekvenser. Studier visar att det är vanligt att patienter inte äter upp sjukhusmat. Risk att utveckla eller förvärra undernäring ökar således under vårdtiden. Sjukdom påverkar patienters upplevelse av måltidens utseende, doft, konsistens och smak. Studier har visat att måltidskonceptet pleasure, comfort och survival, kan främja patienters matintag och vara ett nytt måltidsalternativ för vården. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om sjukdomsgrad påverkar preferens av maträtter enligt konceptet pleasure, comfort och survival, samt att undersöka patienters förmåga att äta upp serverad mängd mat och deras åsikt kring sjukhusmat och mellanmål. Metod: I studien ingick 13 kvinnor och 15 män, 58-94 år, inneliggande på somatisk vårdavdelning. Intervjuer genomfördes med semistrukturerade frågor för att undersöka patienternas uppfattning om fiskrätter och kycklingrätter enligt konceptet pleasure-comfort-survival samt deras förmåga att äta upp serverad portion och inställning till mellanmål. Albumin och CRP mättes för att bedöma sjukdomsgrad. Både kvantitativa och kvalitativa analyser genomfördes. Resultat: Dubbelt så många patienter med högre albumin valde pleasure av kycklingrätten jämfört med patienter med lägre albumin. I gruppen med lågt albumin valde fler comfort och survival (p=0,057). Inget statistiskt signifikant samband fanns mellan fiskrätten eller CRP. Av de patienter som inte ätit upp serverad mat valde flest comfort och survival. Pleasure valdes i större omfattning av de som angett att de ätit upp den serverade maten (fiskrätt p=0,035 och kycklingrätt p=0,036) De flesta patienterna var positiva till sjukhusmaten, även om flertalet inte kunnat äta upp serverad mängd mat. Hälften av patienterna hade serverats mellanmål i form av aptitretare eller kosttillägg. Patienterna var mycket positiva till aptitretarna. Konklusion Sjukdomsgrad verkar påverka patienters preferens för typ av måltid samt val av portionsstorlek. Resultatet indikerar att de patienter som uppger nedsatt aptit och inte äter upp den serverade maten bör serveras en mindre och energität portion. Maträtter komponerade utifrån comfort och survival förefaller passa dem bättre än pleasure Det är av stor vikt att patienterna får möjlighet att välja maträtt och att de blir erbjudna mellanmål och aptitretare, för att förebygga och behandla undernäring på sjukhus. Abstract Course: MED730, Research thesis in Clinical Nutrition, 30 ECTS Level: Second Cycle Semester/year: At/2016 Supervisor: Heléne Bertéus Forslund Examiner: Frode Slinde Title: The right food for the patient´s best -Food in hospitals-the right dish to the right patient Keywords: pleasure, comfort, survival, malnutrition, E-diet, A-diet, albumin, CRP Background: Malnutrition is frequently observed among hospitalized patients and is associated with several negative consequences. Studies show that it is common that patients eat considerably less food than prescribed and provided during their hospital stay. Subsequently, the risk of developing or aggravating malnutrition increases during hospital stay. Somatic disease can affect the perception of appearance, aroma, texture and taste of a meal. Previous research suggests that meal composition based on the concepts of pleasure, comfort and survival can promote patients food intake and be a new meal option for hospitals. Objective: The aim of this study was to evaluate if disease severity affects preference of meals according to pleasure, comfort and survival, and to examine the patient’s ability to eat the served amount of food and their attitude to hospital food and snacks. Methods: The study included 28 hospitalized patients, 13 female and 15 male, 58-94 yrs. Interviews were conducted with semi-structured questions to examine patients perception of fish and chicken dishes under the concept of pleasure-comfortsurvival, their ability to eat the served portions and their attitude towards snacks. Albumin and CRP were measured to assess disease severity. Both quantitative and qualitative analyses were conducted. Results: Twice as many patients with higher serum albumin levels chose a chicken meal based on the pleasure-concept as compared to patients with lower serum albumin levels. In the latter group, more patients chose composition based on comfort and survival (p=0.057). No statistically significant association was found between fish meals or CRP. Most of the patients who had not eaten the food served to them preferred comfort and survival. Pleasure were selected to a greater extent by those who indicated that they had eaten the served food (fish dish p=0,035 and chicken dish p=0,036). Most of the patients were positive to the hospital food, although most are not able to complete the served amount of food. Half of the patients had been served snacks as appetizers or oral nutritional supplements. The patients were very positive about the appetizers.