Att utföra tvångsåtgärder inom psykiatrin ur ett sjuksköterskeperspektiv

Abstract

Bakgrund: Synen på psykisk ohälsa, tvångsvård och tvångsåtgärder har förändrats mycket genom historien och idag styrs den psykiatriska vården genom lagar och riktlinjer. LPT och LRV är lagarna som reglerar tvångsvård, de styr hur vården ska se ut samt vilka ansvar bl a sjuksköterskan har. Idag vårdas omkring 50 000 personer inom sluten psykiatrisk vård och tvång är en vanlig åtgärd som sjuksköterskor inom psykiatrin ofta möter i sitt yrke. Utförandet av dessa åtgärder påverkar sjuksköterskor på ett emotionellt, existentiellt och professionellt plan. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att utföra tvångsåtgärder. Metod: Studien är en sammanfattning av tidigare forskning och är en deskriptiv litteraturstudie som är baserad på totalt elva artiklar varav nio är kvalitativa och två är kvantitativa. Resultat: Resultatet visar att utförandet av tvångsåtgärder ofta har en negativ inverkan på sjuksköterskor, de upplever känslor som maktlöshet samt olust och saknar alternativa behandlingar. Det framkommer att sjuksköterskor har ett stort behov av stöd och bearbetning av sina upplevelser, både inom personalgruppen men även från utomstående. Utökad kunskap och bättre teamarbete inom personalgruppen minskar stressen kring att medverka vid tvångsåtgärder. Tvångsåtgärder anses trots känslor av olust vid utförandet vara en viktig del av vården, sjuksköterskor anser att om det slutgiltiga resultatet gynnar patienten bör de användas. Slutsats: Sjuksköterskor kan minska sin dagliga stress kring tvångsåtgärder om det finns tillgång till utbildning och stöd från arbetsledningen. Vidare forskning om ämnet kan belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring ämnet ytterligare och öka insikten hos arbetsledning att utöka stöd och kunskap för sjuksköterskor.