Beslut under ett turbulent år - En studie om beslutsfattande av tjänstemännen inom Verksamhetsområde Integration

Abstract

 Bakgrund Sveriges förvaltningars möjlighet att fullfölja sin lagstadgade uppgift om flyktingmottagande sattes under stor press i samband med flyktingsituationen 2015/2016. För tjänstemännen innebar mottagandet en stor påfrestning eftersom resurserna inte var anpassade för det stora antalet flyktingar.  Problem Hur tjänstemännen löser turbulenta situationer genom sina beslut får stor påverkan på samhället. Felaktiga beslut får långtgående negativa konsekvenser för medborgarna och blir kostsamma för samhället. Det är därför av intresse att studera hur tjänstemännen hanterar problematiska situationer för att identifiera eventuella brister och därmed skapa förutsättningar för bättre beslut.  Syfte & Forskningsfråga I uppsatsen ska vi generera kunskap om beslutsfattande av tjänstemän inom offentlig förvaltning i tider av turbulens. Besluten som ska undersökas är hur tjänstemännen på VO Integration hanterade lokal och personalfrågor i samband med öppnande av nya boenden för ensamkommande barn. Hur fattade tjänstemännen sina beslut hösten 2015 och ett år framåt?  Teori Uppsatsen kommer utgå ifrån: Ny-institutionell teori, Bounded rationality, Inkrementalism, Top-down & Bottom-up, Kingdons Garbage can, samt olika typer av osäkerhet.  Metod Uppsatsen antar en kvalitativ utgångspunkt. Genom sex samtalsintervjuer med tjänstemän på VO Integration samlades empirin in.  Slutsats Det går att dela upp det undersökta året i två perioder, 2015 och 2016. Där 2015 representerar krisperioden vilken präglas av beslut som innebär problemlösning oavsett kostnad och utan eftertanke om framtida konsekvenser. 2016 kännetecknas av efterspelet där det politiska läget ändrades vilket medförde att tjänstemännen förväntades ta beslut som innebar att verksamheten minskade i omfattning. Vi fann att de spelregler som rådde under krissituationen medförde att tjänstemännen fick större handlingsutrymme. Därtill såg vi att resultatet av att enheten tilldelades stora resurser blev en maktförskjutning då resurserna inte fördelades lika. Dessutom skedde en centralisering av beslutsprocess när många viktiga beslut togs av ett fåtal tjänstemän under krisen. Efterspelet kännetecknas av ett nytt politiskt läge med en ny asylpolitik. I samband med de nya förutsättningarna fann vi att tjänstemännen valde att göra motstånd till förändringen eftersom den medförde neddragningar i verksamheten. Under 2016 återgick situationen till ett mer normaliserat läge vilket medförde en återgång till den beslutsprocess som rådde innan krisen.