Det onödiga patientlidandet – brister i sjuksköterskans arbetsförhållanden och dess konsekvenser för omvårdnadens kvalité

Abstract

Bakgrund: År 2015 drabbades nästan var tionde patient av en vårdskada i Sverige. Sjuksköterskan har som uppgift att ge patientsäker och god omvårdnad. Vårdens kvalité styrs delvis av dess struktur och vilka resurser sjukvården har att tillgå. För att sjuksköterskan ska kunna leva upp till sin roll krävs vissa förutsättningar. Syfte: Att beskriva följderna av sjuksköterskors avvikande arbetstider samt bemanning och kompetensnivåer, för patienter på sjukhus. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. De inkluderade artiklarna söktes i Scopus, Cinahl samt manuellt och granskades med hjälp av ett granskningsprotokoll utfärdat av Röda Korsets Högskola. Resultat: Risken för och förekomst av vårdskador ökade vid brister i bemanning samt avvikande arbetstider. Vårdskador som uppkom var exempelvis trycksår, flertalet olika vårdrelaterade infektioner och ökad dödlighet. Mortalitet och vårdskador minskade när vård gavs av sjuksköterskor med högre kompetensnivå. Slutsats: Samband konstaterades mellan personaltäthet och patientutfall i form av mortalitet, vårdrelaterade infektioner samt trycksår. Längre utbildning bland omvårdnadspersonal innebar minskad förekomst av pneumoni, hjärtstillestånd samt mortalitet bland patienter. Arbetspass som överskred 12 timmar, arbetsveckor på totalt mer än 40 timmar, samt otillräcklig vila mellan arbetspass ökade risken för sjuksköterskor att begå misstag och därmed utsätta patienter för större risker.