| dc.description.abstract | I denna uppsats undersöks samhällskunskapslärares examinationsuppgifter inom ämnesområdet samhällsekonomi, med avseende på vilket innehåll som erbjuds eleverna i dessa texter. Inom ekonomivetenskapen identifieras två synsätt. Ett ortodoxt, byggt på en positivistisk, teknisk syn på ekonomiämnet, och ett pluralistiskt som betonar ekonomiämnets politiska karaktär.
18 uppgifter från 11 lärare, fördelade på kurserna samhällskunskap 1b och 2, har samlats in. Två polära idealtyper - ortodoxi och pluralism - har konstruerats. För att fånga in dessa dimensioner har fyra empiriska indikatorer operationaliserats. Uppsatsens ena frågeställning är att identifiera konkreta inslag av ett ortodoxt respektive pluralistiskt synsätt i examinationsuppgifterna. En andra frågeställning är att kategorisera uppgifternas generella meningserbjudande, i vilken utsträckning de erbjuder elever ett ortodoxt eller pluralistiskt synsätt. Ämnesplanens föreskrifter om innehåll för de båda kurserna tolkas utifrån samma kategorisering. Uppsatsens resultat jämförs sedan med detta.
Ett viktigt resultat är att examinationsuppgifterna liknar varandra i hur de erbjuder ortodoxi respektive pluralism. Det ortodoxa synsättet framträder genom frågor om att redogöra för och tillämpa ekonomiska begrepp och modeller. Pluralistiska inslag handlar genomgående om problematisering av BNP som välfärdsmått, samt att föreslå ekonomisk politik i specifika konjunkturlägen. Ytterst få uppgifter sträcker sig bortom ett ortodoxt grundantagande om tillväxt som ekonomisk-politiskt mål.
De undersökta uppgifterna följer oftast ämnesplanens skrivelser, även om de generellt är något mer ortodoxa. I princip alla uppgifter innehåller åtminstone något inslag av pluralism. Pluralismen sträcker sig dock sällan bortom en norm om tillväxt. Denna tydliga norm behöver problematiseras, om elever ska ges möjlighet att utveckla ett verkligt kritiskt förhållningssätt till ekonomiämnet. | sv |
