Förmågan att berätta. Barns meningsskapande utifrån ett multimodalt perspektiv

Abstract

För att kommunicera med varandra använder vi olika modaliteter. Dessa kan till exempel vara språk, bild, ljud eller gester. I dagens samhälle finns en uppfattning om att det skrivna språket är den viktigaste modaliteten, vilket till viss del kan synas i skolan. Men bilden blir mer och mer erkänd som en viktig kommunikationsmetod. Genom att ha ett multimodalt perspektiv kommer jag i studien undersöka texter och bilder producerade av elever i tredje klass. Syftet med studien är att undersöka hur elevernas meningsskapande kan öka genom att se till olika modaliteter i bedömningen av deras arbeten. Empirin består av elevintervjuer och insamlat elevmaterial som analyserats med en kvalitativ metod. Elevmaterialet består av berättande bilder och texter som skapades med inspiration från en saga. Resultatet kommer sedan analyseras utifrån Kress och Van Leeuwens (2006) ramverk där bildanalys är i fokus, samt Bearnes (2009) multimodala ramverk, vilket utgår från modaliteterna språk, bild, ljud, blick och rörelse. I analysen av elevernas produkter synliggörs många element som bidrar till ett ökat meningsskapande. Genom att även ta hänsyn till elevens inre bild, vilket i den här studien benämns som litterär föreställningsvärld (Langer, 2005), tillkommer ytterligare en aspekt i meningsskapandet. Resultatet blir ett tydliggörande av elevens kunskaper och förmågor när det kommer till skapandet av narrativa produkter.