Konflikt och försoning. Barnperspektivet och maktförhållandena.

Abstract

Konflikt och försoning är en ny handläggningsmetod för familjemål, där tingsrätter och familjerätter samarbetar. I denna uppsats framgår att barnperspektivet spelade en mycket viktig roll då metoden introducerades i Sverige samt att barnperspektivet används vid marknadsföring av metoden i dag. Uppsatsen innefattar även en undersökning av samtliga Sveriges 48 tingsrätter, vilken kartlägger metodens omfattande och hastiga spridning över landet. Det kan antas att denna spridning åtminstone delvis beror på barnperspektivets till synes viktiga roll inom metoden. Samtidigt visar framställningen av hur Konflikt och försoning går till att metoden präglas av en stark strävan efter att föräldrarna, som har egna intressen i processen, utformar den lösning som ska avgöra målet. Det är mot denna bakgrund som barnperspektivet i Konflikt och försoning analyseras i uppsatsen. För att analysen av barnperspektivet i Konflikt och försoning ska kunna genomföras, redogör författaren för vilken förståelse av barnperspektivet som ska gälla i uppsatsen. Eftersom ingen allmängiltig definition av begreppet finns, identifieras fyra komponenter som tillsammans kan utgöra förståelsen av ett barnperspektiv i familjemål. Dessa komponenter underlättar förståelsen av begreppet barnperspektiv och är till hjälp vid analysen av barnperspektivet i Konflikt och försoning. Den analysen ger upphov till frågor om maktförhållandena i metoden. Sådana frågor analyseras i sin tur med ett analysverktyg som konstrueras med hjälp av Webers och Lukes maktteorier. I uppsatsen framgår att Konflikt och försoning innefattar både aspekter som är positiva och sådana som kan vara problematiska för metodens barnperspektiv. Sammantaget visas i uppsatsen att det finns en risk att den bild av Konflikt och försoning som förmedlas utåt inte fullt ut överensstämmer med verkligheten.