Muntlig förhandling i förvaltningsprocessen.

Abstract

Denna examensuppsats i juridik handlar om effekterna av muntlig förhandling inom förvaltningsprocessen. Där alla domar under år 2015 från förvaltningsrätten i Göteborg inom måltyperna Socialförsäkringsbalken, Socialtjänstlagen och Skattemål undersöks med en empirisk metod beträffande handläggningsform, förekomst av juridiskt skolade ombud och utfall. Det statistiska sambandet mellan muntlighet och bifall jämförs med avgöranden där juridiskt skolade ombud förekommer, för att se vilka fall som i störst utsträckning leder till bifall.

För att genomföra detta använder sig studien av en empirisk metod på det empiriska material som domarna utgör. För att därefter ta steget vidare och presentera en delvis tänkbar förklaring till varför muntlighet i högre utsträckning än skriftlighet leder till bifall så har studien använt sig av den psykologiska teorin ”the vividness effect”. Den psykologiska teorin grundar sig i tanken att information som tillgängliggörs muntligt och således är mer levande (eng. vivid) medför ett kortare psykologiskt avstånd jämfört med skriftlighet, vilket leder till mer förstående, förlåtande och sympatiska beslut. Studien utgör, genom sin empiriska metod och psykologiska teori, ett litet bidrag inom vad som kan kallas transdiciplinär forskning. Där den i grunden juridiska forskningsfrågan, Om muntlig förhandling, skriftlig handläggning eller förekomsten av ombud i förvaltningsprocessen leder till bifall i högre utsträckning?, har besvarats med hjälp av ett juridiskt material i form av domarna, en kvantitativ statistisk metod och förklarats med en teori från psykologin.

Studiens resultat pekar på att det sammantaget för de tre måltyperna är dubbelt så stor andel bifall genom muntlig förhandling och förekomsten av juridiskt skolade ombud än genom ett skriftligt förfarande. Dessutom visas att kombinationen av både muntlig förhandling och juridiskt skolade ombud leder i allra högst utsträckning till bifall, även om det är stora skillnader mellan respektive måltyp. Slutligen är studiens bidrag till den rättsvetenskapliga debatten en rättssäkerhetsdiskussion som tar avstamp i det faktum att olika handläggningsformer och förekomst av juridiskt skolade ombud leder till bifall i olika hög utsträckning.