De etiska reglerna om jävssmitta vid övergång mellan advokatbyråer. I ljuset av den affärsjuridiska branschens utveckling och framtida utmaningar.
Abstract
Uppsatsen behandlar de advokatetiska reglerna om jävssmitta vid övergång mellan advokatbyråer i förhållande till de största svenska affärsjuridiska advokatbyråernas verksamhet. De största affärsjuridiska byråerna drabbas till följd av sin storlek, men också genom en ökande internationalisering och kommersialisering, särskilt hårt av nuvarande reglering. Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd bedömde i två uppmärksammade avgöranden från år 2015 att jävssmitta uppstått till följd av byråövergång mellan stora affärsjuridiska advokatbyråer. Konsekvensen blev att advokaterna i de sedan länge pågående uppdragen tvingades att frånträda sina ombudsroller. I arbetet belyses att nuvarande rättsläge, trots ett vägledande uttalande från Advokatsamfundets styrelse, i flera hänseenden är långt ifrån klarlagt. Utformningen av uttalandet resulterar i flera avseenden i ett stort tolkningsutrymme hos byråerna. Uttalandet riktar sig vidare endast till situationer där jäv redan uppstått och ger inte byråerna vägledning i hur jäv skall undvikas i första skedet. Med nuvarande reglering står dessutom jävsreglerna i strid med såväl advokatens lojalitetsplikt som tystnadsplikt gentemot klient. Det kan, med stöd av praktiskt verksamma aktörers syn på nuvarande rättsläge, även med fog hävdas att nu gällande reglering inte är tillräckligt anpassad för att möta den affärsjuridiska branschens behov. Genom inspiration hämtad från framför allt de inflytelserika amerikanska och engelska etiska regelverken konstateras i arbetet att den lösning som i nuläget ligger närmast till hands att införa också i svensk rätt är utökade möjligheter till informerat samtycke. Möjligheter att vid jävsbedömningen undanta eller i vart fall i mindre utsträckning än annars beakta kunskap förvärvad under tiden före juristexamen bör emellertid också utredas vidare. I nuläget är de svenska advokatbyråerna inte organiserade på ett sådant sätt att de enbart kan låta upprätta informationsbarriärer som med betryggande säkerhet förhindrar att konfidentiell information sprids. Informationsbarriärer kan emellertid ha funktionen av en förstärkande åtgärd vid införande av ovan behandlade lösningar.
Degree
Student essay
Collections
View/ Open
Date
2017-04-03Author
Ohlin, Emilia
Series/Report no.
2017:19
Language
swe