| dc.contributor.author | Nylander, Kerstin | |
| dc.contributor.author | Lekemo, Erika | |
| dc.date.accessioned | 2017-06-02T12:06:34Z | |
| dc.date.available | 2017-06-02T12:06:34Z | |
| dc.date.issued | 2017-06-02 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/52458 | |
| dc.description | Abstract
Title: How does school lunch affect pupils cognition? A systematic review.
Author: Erika Lekemo and Kerstin Nylander
Supervisor: Frode Slinde
Examiner: Anna winkvist
Programme: Programme in dietetics, 180/240 ECTS
Type of paper: Bachelor’s thesis in clinical nutrition, 15 higher education credits
Date: May 04, 2017
Background: Good eating habits are important for children’s physical and mental development. Many children have the majority of their meals at school and school meals are thus an important resource to promote health and schooling among pupils. Cognition is a term that encompasses attention, concentration, memory and problem solving. These are abilities pupils use every day. Because of this, it’s interesting to study how the school lunch may affect pupil’s cognition.
Objective: The purpose of this systematic review was to examine how the school lunch affect pupil’s cognition.
Search strategy: The search for original articles were made in PubMed, Cochrane and Scopus. The keywords that were used were School, Lunch, Learning.
Selection criteria: Randomized controlled trials from year 2000-2017. Articles in English or Swedish. Studies on children aged 6-18 years. Studies on the relationship between school lunch and cognition.
Data collection and analysis: A total of six articles met the selection criteria and these were examined using SBU’s quality review template for randomized studies. Three of the studies reviewed the short-term effect, while the other three reviewed the long-term effect. A conjunction of the three short-term effect studies were made using GRADE. Two of the long-term effect studies was said to have low study quality and was therefore excluded. The remaining long-term effect study was then evidence graded separately according to GRADE.
Main results: One of the studies found little improvement in the working memory when eating school lunch compared to not eating lunch (p= 0,01). The study was considered to have a medium-high - high study quality. Two studies showed no difference between the groups that had or hadn’t had school lunch. The studies were considered to have medium-high and medium-high - high study quality. In the study that studied an improvement of school lunch the intervention group had significantly better results than the control group in problem solving (p = 0,009 and <0,001) and significantly worse results than the control group in a test of concentration ability (p = <0,001). The study was considered to have a medium-high - high study quality.
Conclusions: There is a moderately strong scientific evidence (+++) that pupils’ cognitive ability (concentration and working memory) didn’t improve by eating school lunch compared
4
to not eating school lunch when a cognition test is performed 45-90 minutes after the lunch break. There is a very low scientific evidence (+) that pupils’ cognitive ability (concentration and problem solving) are affected by a three months intervention of improved school meals as a cognition test is carried out after the intervention end. More research is needed in this area.
Keywords: School lunch, cognition, concentration, working memory, attention, problem solving. | sv |
| dc.description.abstract | Sammanfattning
Titel: Hur påverkar skollunchen elevers kognition? En systematisk översiktsartikel.
Författare: Erika Lekemo och Kerstin Nylander
Handledare: Frode Slinde
Examinator: Anna Winkvist
Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp
Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp
Datum: 2017-04-04
Bakgrund: Goda matvanor är en förutsättning för att barn skall utvecklas optimalt både fysiskt och psykiskt. Många barn äter majoriteten av dagens måltider i skolan och skolmåltiderna är således en viktig resurs för att främja hälsa och lärande hos elever. Kognition är ett begrepp som bland annat innefattar uppmärksamhetsförmåga, koncentrationsförmåga, minne och problemlösning. Skolelever använder sig av dessa förmågor dagligen. Det var därför intressant att studera hur skollunchen specifikt kan påverka elevers kognition.
Syfte: Syftet med översiktsartikeln var att undersöka hur skollunchen påverkar elevers kognition.
Sökväg: Sökningar efter originalartiklar gjordes i databaserna PubMed, Cochrane och Scopus. Sökorden som användes var School, Lunch, Learning.
Inklusionskriterier: Randomiserade, kontrollerade studier, från år 2000-2017. Artiklar på svenska eller engelska. Studier på barn 6-18 år. Studier på samband mellan skollunch och kognition.
Datainsamling och analys: Totalt uppfyllde sex artiklar inklusionskriterierna och dessa granskades med hjälp av SBU:s kvalitetsgranskningsmall för randomiserade studier. Tre av dem studerade korttidseffekt och tre av dem studerade långtidseffekt. En sammanvägning av de tre artiklar som studerade korttidseffekt gjordes med hjälp av GRADE. Två av studierna som studerade långtidseffekt bedömdes ha låg studiekvalitet och uteslöts därför. Den studie som då fanns kvar, som studerade långtidseffekt, fick därmed evidensgraderas separat enligt GRADE.
Resultat: En studie visade liten förbättring i arbetsminne av att äta skollunch jämfört med att inte äta skollunch (p= 0,01). Studien bedömdes ha medelhög-hög studiekvalitet. Två studier visade ingen skillnad mellan grupperna som åt eller inte åt skollunch. Studierna bedömdes ha medelhög respektive medelhög-hög studiekvalitet. I studien som studerade förbättring av skollunchen fick interventionsgruppen signifikant bättre resultat än kontrollgruppen i problemlösning (p= 0,009 samt ˂0,001) samt signifikant sämre resultat än kontrollgruppen i ett test av koncentrationsförmåga (p= ˂0,001). Studien ansågs ha medelhög-hög studiekvalitet.
Slutsats: Det finns ett måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++) för att elevers kognitiva förmåga (koncentrationsförmåga och arbetsminne) inte förbättras av att äta skollunch jämfört med att inte äta skollunch då kognitionstester genomförs 45-90 minuter efter lunchrasten. Det finns ett mycket lågt vetenskapligt underlag (+) för att elevers kognitiva förmåga (koncentrationsförmåga och problemlösning) påverkas av att få förbättrad skolmat under tre månader då kognitionstester genomförs efter interventionens slut. Mer forskning behövs.
Nyckelord: Skollunch, kognition, koncentration, arbetsminne, uppmärksamhet, problemlösning. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | skollunch | sv |
| dc.subject | kognition | sv |
| dc.subject | koncentration | sv |
| dc.subject | arbetsminne | sv |
| dc.subject | uppmärksamhet | sv |
| dc.subject | problemlösning | sv |
| dc.subject | school lunch | sv |
| dc.subject | cognition | sv |
| dc.subject | concentration | sv |
| dc.subject | working memory | sv |
| dc.subject | attention | sv |
| dc.subject | problem solving | sv |
| dc.title | Hur påverkar skollunchen elevers kognition? En systematisk översiktsartikel. | sv |
| dc.title.alternative | How does school lunch affect pupils cognition? A systematic review. | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för medicin | swe |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg /Institute of Medicine | eng |
| dc.type.degree | Student essay | |
