Kan probiotikasupplementering minska den självskattade risken att utveckla depression? - En systematisk översiktsartikel

Abstract

Titel: Kan probiotikasupplementering minska den självskattade risken att utveckla depression? - En systematisk översiktsartikel Författare: Hanna Eriksson & Lina Carlsson Handledare: Frode Slinde Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 2017-04-05 Bakgrund: Incidensen av depression ökar i Sverige och resten av världen, och orsaken till det är inte helt klarlagd. Den senaste tidens forskning pekar på att bakteriefloran i mag-tarmkanalen kan ha en påverkan på den så kallade gut-brain axis och genom det en påverkan på den psykiska hälsan, däribland risken för depression. Probiotika är en faktor som påverkar tarmens mikrobiota. Syfte: Syftet med den här systematiska översiktsartikeln är att undersöka evidensen för om ett intag av probiotika kan påverka risken för att utveckla depression enligt självskattningsskalor. Sökväg: Systematiska litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och Scopus. Sökord var: ”probiotics”, ”depression”, ”anxiety”, ”bifidobacterium” och ”lactobacillus”. Urvalskriterier: Friska vuxna >18år, att probiotika gavs som enskild intervention med placebo som kontroll, risk för depression som enskilt utfallsmått, risken för depression utvärderades med en validerad självskattningsskala, randomiserade kontrollerade studier publicerade på engelska eller svenska. Datainsamling och analys: Granskningen av studiernas kvalitet utfördes med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) ”Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier”. Sammanvägningen av evidensstyrkan gjordes med hjälp av mallen "Underlag för sammanvägd bedömning enligt GRADE" från Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin. Resultat: Sex studier från olika delar av världen ingick. Samtliga studier var RCT-studier med en interventionstid mellan tre och åtta veckor. Totalt ingick 403 friska vuxna män och kvinnor i studiepopulationen. Probiotikan som användes var av olika stammar med varierande koncentration. Totalt analyserades resultat från åtta självskattningsskalor. Sex av dessa visade ingen signifikant skillnad mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen avseende risk för depression. Två av självskattningsskalorna visade att interventionsgruppen förbättrades signifikant jämfört med kontrollgruppen. Slutsats: En sammanvägd bedömning av studierna visar att det finns måttlig (+++) evidens för att probiotika inte minskar risken för depression enligt självskattningsskalor hos friska vuxna. Eftersom probiotika inte visat sig minska risken för att utveckla depression finns ingen anledning att rekommendera tillskott i förebyggande syfte. Nyckelord: probiotika, depression, risk för depression, självskattningsskalor