Påverkas vår aptit av hur ofta vi äter? – En systematisk översiktsartikel kring sambandet mellan måltidsfrekvens och aptit hos normalviktiga kvinnor och män

Abstract

Titel: Påverkas vår aptit av hur ofta vi äter? – En systematisk översiktsartikel kring sambandet mellan måltidsfrekvens och aptit hos normalviktiga kvinnor och män Författare: Moa Olsson och Heidi Huitula Handledare: Ena Huseinovic Examinator: Anna Winkvist Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp Datum: 2017-04-04 Bakgrund: Övervikt är ett stort problem i dagens samhälle och hur ofta man bör äta för en god aptitkontroll är oklart. Att nå konsensus kring måltidsfrekvensens effekt på aptitregleringen skulle kunna vara ett sätt att närma sig överviktsproblematiken och utveckla råd för hur man behåller en hälsosam vikt. Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan måltidsfrekvens och aptit bland vuxna med normalvikt. Sökväg: En systematisk litteratursökning gjordes i två databaser, PubMed och Scopus. Sökord som användes var “meal frequency”, “frequency of eating”, “meal pattern”, “appetite”, “satiety”, “hunger”, “appetite regulation”, “eating frequency” och “appetite control”. Urvalskriterier: Inklusionskriterier var humanstudier, ålder>18 år, RCT, engelskt språk, publikationsdatum 2000–2017 samt aptit mätt med en visuell analog skala eller mätt med både en visulell analog skala och hormoner. Exklusionskriterier var studier på sjuka, överviktiga eller obesa (BMI>25 kg/m2) samt viktnedgångsstudier med en energirestriktion. Datainsamling och analys: Sex studier granskades med SBU:s ”Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier. En sammanvägd evidensgradering gjordes sedan med hjälp Göteborgs Universitets mall ”Underlag för sammanvägd bedömning enligt GRADE”. Resultat: Evidensen för att det finns ett samband mellan måltidsfrekvens och aptit är låg (++) mätt med subjektiva markörer. För objektiva markörer finns det måttlig (+++) evidens för att det inte finns ett samband mellan måltidsfrekvens och aptit. Fyra av de inkluderade studierna tyder på att en låg måltidsfrekvens leder till bättre aptitkontroll medan två av studierna tyder på att en hög måltidsfrekvens är fördelaktig. Slutsats: Det vetenskapliga underlaget för huruvida måltidsfrekvens påverkar aptit är heterogent. Fler, större och längre studier krävs. Nyckelord: Aptit, måltidsfrekvens, VAS, GLP-1 och ghrelin.