| dc.contributor.author | Huitula, Heidi | |
| dc.contributor.author | Olsson, Moa | |
| dc.date.accessioned | 2017-06-07T12:45:45Z | |
| dc.date.available | 2017-06-07T12:45:45Z | |
| dc.date.issued | 2017-06-07 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/52504 | |
| dc.description | Title: Does meal frequency affect our appetite? – A systematic review over the relationship between meal frequency and appetite in normal weight women and men.
Author: Moa Olsson and Heidi Huitula
Supervisor: Ena Huseinovic
Examiner: Anna Winkvist
Programme: Programme in dietetics, 180/240 ECTS
Type of paper: Bachelor’s thesis in clinical nutrition, 15 higher education credits
Date: April 4th, 2017
Background: Overweight is a major problem in today’s society and how often one should eat to maintain a good appetite control is uncertain. One way to approach the problem with overweight and form recommendations on how to maintain a healthy weight could be to reach consensus about the effect of meal frequency on appetite regulation.
Objective: To examine the relationship between meal frequency and appetite.
Search strategy: A systematic literature search was performed in two databases, PubMed and Scopus. Terms used for the search were “meal frequency”, “frequency of eating”, “eating frequency”, “meal pattern”, “appetite”, “satiety”, “hunger”, “appetite regulation”, and “appetite control”.
Selection criteria: Inclusion criteria were human studies, age> 18 years, English, publication year 2000-2017 and appetite measured with a visual analog scale or with a visual analog scale and hormones. Exclusion criteria were studies performed on sick people, individuals with overweight or obesity (BMI>25 kg/m2) and weight loss studies with an energy restriction.
Data collection and analysis: Six studies were examined for quality using SBU:s grading template for randomized studies. A grading of the evidence was then performed using a template formed by University of Gothenburg “An overall judgement according to GRADE”.
Main results: The evidence for a relationship between meal frequency and appetite was low (++) measured with subjective markers. For objective markers there was moderate (+++) evidence that meal frequency doesn’t affect appetite. Four of the included studies indicates that a low meal frequency leads to better appetite control while two studies indicates that a high meal frequency is favorable.
Conclusions: The scientific evidence regarding the effect of meal frequency on appetite is heterogeneous. More, larger and longer studies are required.
Keywords
Appetite, meal frequency, VAS, GLP-1 and ghrelin. | sv |
| dc.description.abstract | Titel: Påverkas vår aptit av hur ofta vi äter? – En systematisk översiktsartikel kring sambandet mellan måltidsfrekvens och aptit hos normalviktiga kvinnor och män
Författare: Moa Olsson och Heidi Huitula
Handledare: Ena Huseinovic
Examinator: Anna Winkvist
Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp
Typ av arbete: Självständigt arbete i klinisk nutrition, 15 hp
Datum: 2017-04-04
Bakgrund: Övervikt är ett stort problem i dagens samhälle och hur ofta man bör äta för en god aptitkontroll är oklart. Att nå konsensus kring måltidsfrekvensens effekt på aptitregleringen skulle kunna vara ett sätt att närma sig överviktsproblematiken och utveckla råd för hur man behåller en hälsosam vikt.
Syfte: Att undersöka om det finns ett samband mellan måltidsfrekvens och aptit bland vuxna med normalvikt.
Sökväg: En systematisk litteratursökning gjordes i två databaser, PubMed och Scopus. Sökord som användes var “meal frequency”, “frequency of eating”, “meal pattern”, “appetite”, “satiety”, “hunger”, “appetite regulation”, “eating frequency” och “appetite control”.
Urvalskriterier: Inklusionskriterier var humanstudier, ålder>18 år, RCT, engelskt språk, publikationsdatum 2000–2017 samt aptit mätt med en visuell analog skala eller mätt med både en visulell analog skala och hormoner. Exklusionskriterier var studier på sjuka, överviktiga eller obesa (BMI>25 kg/m2) samt viktnedgångsstudier med en energirestriktion.
Datainsamling och analys: Sex studier granskades med SBU:s ”Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier. En sammanvägd evidensgradering gjordes sedan med hjälp Göteborgs Universitets mall ”Underlag för sammanvägd bedömning enligt GRADE”.
Resultat: Evidensen för att det finns ett samband mellan måltidsfrekvens och aptit är låg (++) mätt med subjektiva markörer. För objektiva markörer finns det måttlig (+++) evidens för att det inte finns ett samband mellan måltidsfrekvens och aptit. Fyra av de inkluderade studierna tyder på att en låg måltidsfrekvens leder till bättre aptitkontroll medan två av studierna tyder på att en hög måltidsfrekvens är fördelaktig.
Slutsats: Det vetenskapliga underlaget för huruvida måltidsfrekvens påverkar aptit är heterogent. Fler, större och längre studier krävs.
Nyckelord: Aptit, måltidsfrekvens, VAS, GLP-1 och ghrelin. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | aptit | sv |
| dc.subject | måltidsfrekvens | sv |
| dc.subject | VAS | sv |
| dc.subject | GLP-1 | sv |
| dc.subject | ghrelin | sv |
| dc.subject | appetite | sv |
| dc.subject | meal frequency | sv |
| dc.title | Påverkas vår aptit av hur ofta vi äter? – En systematisk översiktsartikel kring sambandet mellan måltidsfrekvens och aptit hos normalviktiga kvinnor och män | sv |
| dc.title.alternative | Does meal frequency affect our appetite? – A systematic review over the relationship between meal frequency and appetite in normal weight women and men. | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för medicin | swe |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg /Institute of Medicine | eng |
| dc.type.degree | Student essay | |
