Vilka effekter har ett obligatoriskt krav på hållbarhetsredovisning utifrån ett intressentperspektiv? En jämförelse mellan statliga och privata företag

Abstract

Bakgrund och problem: Från och med räkenskapsåret 2017 införs ett lagkrav som tvingar flera svenska företag att hållbarhetsredovisa. Syftet med hållbarhetsredovisning är att ge externa intressenter relevant information vilken kan fungera som beslutsunderlag. I samband med införandet av den nya lagen har det debatterats huruvida lagstiftning är rätt väg att gå eller om företag på frivillig basis kan se till att deras hållbarhetsredovisning uppnår sitt syfte. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en förståelse för hur ett obligatoriskt krav påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen och hållbarhetsredovisningens förmåga att uppnå sitt syfte med att ge intressenterna relevant information. Vidare ämnar uppsatsen att bidra till debatten gällande behovet av att reglera hållbarhetsredovisningen. Metod: En jämförande undersökning mellan statliga och privata företag inom olika branscher har genomförts. För att utvärdera och jämföra företagens redovisning av hållbara aspekter har två innehållsanalyser genomförts. En kvantitativ som syftar till att ge en bild av hållbarhetsredovisningens utveckling över tid utifrån rapporteringens omfattning och en kvalitativ som syftar till att utvärdera företagen gentemot GRI:s innehållsmässiga principer. Fokus i uppsatsen har legat på att utvärdera och jämföra hur statliga och privata företag hållbarhetsredovisar eftersom statliga företag sedan 2008 haft krav på sig att hållbarhetsredovisa medan privata företag gör det på frivillig basis. Undersökningen begränsas till miljömässiga samt sociala aspekter och avser enbart en analys av företagens redovisningar och inte deras faktiska hållbarhetsarbete. I uppsatsen har års- och hållbarhetsredovisningar från sex stycken företag undersökts för fem utvalda år mellan 2007 och 2016. Statliga: Sveaskog, LKAB, och Akademiska hus. Privata: Holmen, Boliden och Vasakronan. Resultat och slutsatser: Uppsatsens resultat tyder på att statliga företags hållbarhetsredovisningar har en tydligare utveckling och i större utsträckning uppfyller GRI:s innehållsmässiga principer än privata företag. Slutsatsen som kan dras av detta är att ett obligatoriskt krav bidrar till att företags hållbarhetsredovisningar i större utsträckning uppnår sitt syfte med att bistå intressenterna med relevant information. Förslag till fortsatt forskning: I vidare studier skulle det vara intressant att studera hur ett lagkravgällande hållbarhetsredovisning påverkar företagens hållbarhetsarbete på ett djupare plan och inte enbart deras hållbarhetsredovisning. Vidare anses det i framtiden vara intressant att använda uppsatsens metod för att studera effekterna efter implementering av det nya lagkravet.