dc.contributor.author | Nilsson, Emma | |
dc.date.accessioned | 2017-06-22T14:20:58Z | |
dc.date.available | 2017-06-22T14:20:58Z | |
dc.date.issued | 2017-06-22 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/52683 | |
dc.description.abstract | Verksamheter inom välfärdsområdet har under de senaste åren i allt större utsträckning kommit att bli föremål för införandet av nya policys, arbetsmanualer, regelverk och andra typer av interventioner som syftar till att systematisera och kvalitetssäkra arbetet som bedrivs där. Socialt arbete generellt och verksamheter för ensamkommande ungdomar specifikt är verksamhetsområden där professionen ofta behöver förhålla sig till - å ena sidan uppsatta regelverk och riktlinjer, å andra sidan mottagarens individuella förutsättningar och behov. Gemensamt för professioner inom socialt arbete som befinner sig i denna typ av position är att utövandet av deras arbete ofta kännetecknas av en stor grad av autonomi, eller självständighet. Detta är något som enligt forskningen är nödvändigt för att socialarbetare ska kunna utföra sitt arbete och göra bedömningar som anpassas efter varje unik situation och individ. Vad händer när nya interventioner som syftar till att kvalitetssäkra och systematisera möter socialarbetare i verksamheter som kännetecknas av en stor grad av autonomi? Detta är en central fråga som behandlas i denna uppsats.
Det empiriska materialet består av intervjuer med tolv personer som utifrån sina olika positioner har varit och är centrala för implementeringen av en specifik intervention som kallas för ”Hitta Rätt”. Hitta Rätt har tagits fram i Göteborgs stad och har införts i boendeverksamheter för ensamkommande ungdomar för att kvalitetssäkra och systematisera arbetet som bedrivs där. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teorier om implementering och street-level bureaucracy med fokus på handlingsutrymme, hur det villkoras och hur det används. Utifrån studiens resultat har det synliggjorts att socialarbetarna i huvudsak är positivt inställda till Hitta Rätt och att interventionen har bidragit till att tydliggöra deras roll som ungdomshandledare. Beroende på vilket handlingsutrymme som villkoras, samt hur det används av socialarbetarna, tycks arbetet med Hitta Rätt få olika utfall i praktiken. En av studiens slutsatser är att autonomi och kontroll inte nödvändigtvis behöver stå i motsättning till varandra, det ena behöver inte utesluta det andra. Båda delar behövs för att kunna implementera nya interventioner på ett sätt som anpassas efter lokala omständigheter och individuella förutsättningar. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Implementering | sv |
dc.subject | Policy | sv |
dc.subject | Socialt arbete | sv |
dc.subject | Handlingsutrymme | sv |
dc.subject | Ensamkommande ungdomar | sv |
dc.title | ”Men de här guldfröna som ’Hitta Rätt’, de tar ett steg tillbaka.” – En studie om implementering i boendeverksamheter för ensamkommande ungdomar | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/School of Public Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan | swe |
dc.type.degree | Student essay | |