En social praktik? En observationsstudie av två deltagare i språkpraktik på ett äldreboende

Abstract

Den här uppsatsen avhandlar en observationsstudie av två språkpraktikanter på ett äldreboende. De två informanterna deltar i sfi-projektet yrkessvenska, och praktiserar inom ramen för projektet på varsin avdelning på ett äldreboende. Syftet med den här studien är att undersöka vilka förutsättningar som finns för språklärande på praktikplatsen. För att uppnå syftet kartlägger och analyserar jag den interaktion som praktikanterna deltar i på äldreboendet. Jag identifierar även de tillfällen när handledare eller andra kollegor mer explicit orienterar interaktionen mot lärande och undervisning av språk. Den huvudsakliga undersökningsmetoden, observation, kompletteras med ett par intervjuer vilket tillåter informanterna att bidra med sitt perspektiv på praktikprojektet. Analysen klarlägger att majoriteten av den interaktion som praktikanterna deltar i är transaktionell och situationsberoende. Det innebär att den syftar till att utföra en särskild arbetsuppgift, och den handlar om föremål och fenomen som är direkt relevanta för den situation samtalsparterna befinner sig i. När det handlar om relationell interaktion, det vill säga sådan som syftar till att skapa relationer mellan samtalsparterna, deltar praktikanterna i betydligt mindre utsträckning. Vid en kombinerad tillämpning av studiens båda analysmetoder framkommer att den relationella interaktionen tenderar att innebära en förhållandevis hög kognitiv svårighetsgrad, medan den transaktionella interaktionen ställer lägre kognitiva krav. Vidare innehåller materialet relativt få exempel på att en mer erfaren kollega explicit orienterar interaktionen med praktikanten mot undervisning och lärande relaterat till språk. Detta överensstämmer med de premisser som intervjuerna visade att verksamheten har för praktikprojektet: de lär ut vård, medan skolan lär ut språk.