Show simple item record

dc.contributor.authorWiklund, Birgitta
dc.date.accessioned2017-06-26T08:44:02Z
dc.date.available2017-06-26T08:44:02Z
dc.date.issued2017-06-26
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/52693
dc.descriptionInstitutionen för svenska språket, Göteborgs universitet Specialarbete Språkkonsultprogrammet, SPK160, delkursen Specialarbete, 15 hp Vårterminen 2017 Handledare: Lena Rogströmsv
dc.description.abstractI denna uppsats undersöker jag juridiskt fackspråk som riktar sig till personer utan juridisk utbildning. Syftet är att få en förståelse för det juridiska fackspråket i en specifik kommunikationssituation. Undersökningen fokuserar på fackspråkets lexikala nivå och jag undersöker dels facktermer, dels ord som är överrepresenterade i fackspråket utan att vara facktermer. Dessa benämns som ”ord med fackanstrykning”. Det juridiska språket upplevs ofta som svårt och mycket av det facktypiska ordförrådet är formellt och ålderdomligt. Materialet består av frågor och svar från ett företag som arbetar med juridisk rådgivning. För att undersöka bruket analyserar jag tio facktermer och tio ord med fackanstrykning. Facktermerna undersöker jag genom att se hur de används i de fem senast skrivna svaren de förekommer i. De fackanstrukna orden undersöker jag genom sökverktyget Korp där jag kan se vilka ord de ofta kombineras med och hur motsvarande innehåll uttrycks med synonymer. Resultatet visar att det inte finns ett enhetligt bruk för någon av de två ordtyperna. Däremot finns det återkommande drag inom grupperna och även möjliga gemensamma förklaringar till varför användningen av de två ordtyperna ser ut som de gör. Hur fackspråket används påverkas troligtvis bland annat av en blindhet för det egna fackspråket, yrkesinterna språknormer och påverkan från lagtexter. Resultatet visar även att det finns strategier för att mottagaranpassa fackspråket till icke-experter för båda ordtyperna, men att dessa används i varierande utsträckning. Tidigare forskning visar att juridiskt språk ofta upplevs som svårt och att en stor del av befolkningen har problem med ordförståelse. Utifrån det är det viktigt med ett tydligt mottagarperspektiv när jurister kommunicerar med icke-jurister. Undersökningens resultat kan vara relevant för språkkonsulter och andra som arbetar med skribenter och texter i arbetslivet. En förståelse för hur ett fackspråks ordförråd ser ut och fungerar kan ge en bra ingång i ett språkutvecklande arbete.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectfackspråksv
dc.subjectjuridiskt fackspråksv
dc.subjectjuridiskt språksv
dc.subjectmottagaranpassningsv
dc.subjectrådgivningsv
dc.subjectbegriplighetsv
dc.titleJuridiska, svenska eller mittemellan? En lexikalisk undersökning om juristers språk i rådgivning till icke-juristersv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokHumanitiesTheology
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Swedisheng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för svenska språketswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record