Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att vårda patienter med suicidalt beteende, en litteraturöversikt

Abstract

Suicid ett folkhälsoproblem och globalt dör nära 800 000 människor till följd av detta varje år. Därtill är det för varje suicid många fler som begår suicidförsök och den största riskfaktorn för suicid är tidigare suicidförsök. Genom att tydliggöra sjuksköterskans erfarenheter och dess påverkande faktorer finns möjligheten till en förändring inom sjuksköterskans arbete. Denna litteraturstudie syftade till att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med suicidalt beteende. Metoden som användes var en litteraturstudie och resultatet baserades på 13 artiklar. Tre teman och nio underteman identifierades och sammanställdes i resultatet: sjuksköterskans arbete, sjuksköterskans känslor och sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Resultatet visade att sjuksköterskans ålder, erfarenhet och utbildning påverkade inställningen till patienter med suicidalt beteende. Övergripande sett var inställningen bättre i medelåldern än hos de yngre och äldre sjuksköterskorna. De flesta sjuksköterskor upplevde sig ha både negativa och positiva känslor gällande patienter med suicidalt beteende och flera önskade mer stöd och utbildning för bättre hantering av patienterna. Flera uttryckte frustration och hopplöshet men många menade också att empati, acceptans och respektfullhet är viktiga delar i omvårdnaden. En annan viktig del i omvårdnaden som sjuksköterskorna ansåg är kommunikationen men ändå upplevde flera att denna brast gällande aggressiva och manipulativa patienter. Därtill diskuterade sjuksköterskorna relationen och även om den uppfattades som viktig var det flera som menade att en för nära relation kunde vara en nackdel. Det är också viktigt att göra bedömningar och vara förtrolig med proceduren efter ett suicidförsök. Majoriteten av sjuksköterskorna kände sig säkra på förmågan att screena för suicidtankar och mer än två tredjedelar av sjuksköterskorna hade förmågan att göra suicidriskbedömningar. Däremot låg fokus hos akutsjuksköterskor istället på de fysiska behoven istället för de psykiska. Det behövs mer forskning inom området men särskilt utifrån de manliga sjuksköterskornas perspektiv då kvinnliga sjuksköterskor är överrepresenterade i studierna.