Att trippa på tå En kvalitativ studie om anhöriga till närstående med betydande psykisk ohälsa

Abstract

“Att trippa på tå” är en kvalitativ studie om anhöriga till närstående med betydande psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur interaktionen mellan de anhöriga och deras drabbade närstående påverkar den anhöriga och mer exakt löd våra frågeställningar: “Hur kan interaktionen se ut mellan den anhöriga och den närstående drabbad av psykisk ohälsa? ”, ”Hur påverkar interaktionen den anhörigas liv, person och identitet?” och ”Hur kan behovet av stöd hos den anhöriga se ut?” Vår studie är baserad på åtta djupintervjuer med anhöriga, där vi tillämpade strategiskt urval. Studien har omfattat olika nära anhörigrelationer däribland vuxna barn till föräldrar, vuxna syskon, föräldrar till vuxna barn, samt partners till personer med psykisk ohälsa. De närståendes psykiska ohälsa har varit av det betydande slaget och innefattat olika diagnoser som till exempel bipolaritet, psykossjukdomar och personlighetsstörningar. Vår studie visade att interaktionen mellan den anhöriga och den drabbade ofta är problematisk och vidare visade sig närhet och distans vara betydelsefullt för hur stor påverkan den närståendes psykiska ohälsa hade på den anhöriga. När vi undersökte interaktionen uppdagades det i ett tidigt skede att begreppet medberoende var användbart för att öka förståelsen för hur den anhöriga påverkas av den närståendes psykiska ohälsa. Begreppet medberoende härstammar från missbruksvården men vår empiri antyder att begreppet med fördel kan användas i samband med anhöriga till personer med psykisk ohälsa. Det har framkommit på individnivå att flera av våra respondenter behövt skapa en fysisk distans till sina närstående för att värna om sin egna psykiska hälsa, samtidigt som studien visar att det på grupp- och samhällsnivå finns ett tryck på de anhöriga att många gånger stötta oavsett konsekvenserna för den anhöriga. Vi menar att begreppet medberoende kan användas av professionella inom socialt arbete som kommer i kontakt med anhöriga som ett analysverktyg för att öka förståelsen för hur mycket den närståendes psykiska ohälsa får styra den anhörigas liv. Vår studie har också visat att de anhöriga utsätts för väldigt belastande situationer, samt att erbjudande av anhörigstöd har varit närmast obefintligt. Vi ser ett stort behov av att Socialtjänstlagens 5 kapitel 10§ om att kommunen skall erbjuda stöd till anhöriga efterlevs för att förebygga psykisk ohälsa hos anhöriga som konstaterats vara en riskgrupp.