Identifiering av förvärvade relationer -En studie av svenska börsföretags redovisning av kund- och leverantörsrelationer vid rörelseförvärv

Abstract

Bakgrund och problem: Redovisning av kund- och leverantörsrelationer vid rörelseförvärv är ett område där regelverket möjliggör att subjektiva bedömningar ligger till grund för redovisningen. Samtidigt blir relationer alltmer nödvändigt för att kunna konkurrera i dagens företagsklimat. Regelverkets möjliggörande av bedömningsfrihet samt relationernas abstrakthet har lett till att företag redovisar olika, vilket strider mot det grundläggande syftet med redovisningen: att lika företeelse ska redovisas lika. På dessa grunder är det nödvändigt att ta reda på vilka bakomliggande faktorer som påverkar företagens val att redovisa respektive inte redovisa kund- och leverantörsrelationer. Syfte: Att ta fram propositioner för vad som kan påverka beslutet angående redovisning av kund- och leverantörsrelationer. Avgränsningar: Studien har avgränsats till noterade svenska företag som redovisar enligt IFRS standarder perioden 2005-2016 och har genomgått minst ett rörelseförvärv under de senaste fem åren. Studien har också avgränsats till att utgå från det förvärvande företagets perspektiv. Metod: Studien har en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats, med störst vikt vid den kvalitativa ansatsen. Datainsamlingen har skett genom kortare telefonintervjuer med 18 stycken väl utvalda företag från tre olika branscher. Materialet har sedan använts för att ta fram propositioner för vad som kan påverka beslutet att redovisa relationer. Resultat och slutsatser: Elva propositioner har tagits fram för att svara på frågan om vilka faktorer som ligger bakom beslutet att redovisa respektive inte redovisa kund- och leverantörsrelationer. Beslutet kan sägas påverkas dels av det förvärvande och det förvärvade företagets karaktär men också av anställdas, ägares och externa rådgivares åsikter och viljor. Förslag till vidare studier: Fortsatt forskning med både kvalitativa och kvantitativa ansatser föreslås. Genom fler kvalitativa studier kan andra branscher studeras och nya faktorer undersökas. Även relevansen av redovisningen av kund- och leverantörsrelationer kan undersökas. Genom kvantitativa studier kan de framtagna propositionerna användas som hypoteser för att ta fram statistiskt säkerställda samt mer generaliserbara slutsatser.