dc.contributor.author | Wird, Malin | |
dc.contributor.author | Sävinger, Karin | |
dc.date.accessioned | 2017-07-13T08:10:25Z | |
dc.date.available | 2017-07-13T08:10:25Z | |
dc.date.issued | 2017-07-13 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/53078 | |
dc.description | Abstract
Background: Breastfeeding rate in Sweden has decreased since 2004. The decision not to breastfeed is sometimes chosen freely and sometimes forced due to complications. Research has shown that the mothers who are forced to quit breastfeeding suffer an increased risk of depression compared to those mothers who choose not to breastfeed already from the start. The responsibility to provide information and individual support to parents regarding bottle feeding and infant formula lies with the child health care.
Purpose: To describe mothers’ experiences of raising their children on infant formula when breastfeeding was aborted due to complications
Method: Qualitative study with an inductive approach which seven mothers were selected and two focus group interviews were conducted. The selection of mothers was through a convenience sample of mothers with experience in raising at least one of their children with infant formula. The collected material was analyzed with qualitative content analysis.
Results: Four categories are presented. In free from breastfeeding but not from guilt the mothers underline the relief of not having to breastfeed, to be able to enjoy feeding their child but also the feeling of failure and guilt. In relief gave proximity to others mothers describe the advantage of getting relief from others and the feeling that the child's connection to the father became stronger. In to create a working everyday life the mothers’ experience of the practicalities around bottle feeding are described. It was perceived by some as a burden and by others as a simple daily routine. The mothers tried to find simple solutions to make everyday life as smooth as possible. In need of a supportive environment highlights the mothers’ need for information from the child welfare centre and how they are affected by the support and reactions of their surroundings.
Conclusion: Mothers who raise their children with infant formula due to complications with breastfeeding are in need of support from the child welfare center, partner and friends. In order to improve the experience of good health the mothers also need adequate, accurate and non-blaming information regarding bottle feeding and infant formula from child health care.
Keywords: bottle feeding, child health care, infant formula, mothers’ health, qualitative methods | sv |
dc.description.abstract | Bakgrund: Amningsfrekvensen i Sverige har minskat sedan 2004. Beslutet att inte amma är ibland frivilligt men en del av de mödrar som vill amma tvingas avsluta amningen på grund av amningssvårigheter och övergå till modersmjölksersättning. Forskning har visat att mödrar som tvingas sluta amma i större utsträckning drabbas av nedstämdhet än de som från början valt att inte amma. Barnhälsovården har i uppdrag att ge information om amning, flaskmatning och ersättning samt riktat stöd till föräldrar som är i behov av det.
Syfte: Att beskriva mödrars erfarenhet av att föda upp sitt barn med modersmjölksersättning då de avslutat amningen på grund av amningssvårigheter.
Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats där sju mödrar med erfarenhet av att föda upp sitt barn med modersmjölksersättning valdes ut via ett bekvämlighetsurval två fokusgruppsintervjuer utfördes. Insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Resultat: Fyra kategorier presenteras. I fri från amning men inte från skuld betonar mödrarna lättnad över att slippa amningen, att de nu kunde njuta av att mata sitt barn men också känslor av misslyckande och skuld. I avlastning gav närhet även till andra beskriver mödrarna fördelen med att de kunde få avlastning och att bandet till pappan blev starkare. I att skapa en fungerande vardag finns mödrarnas erfarenhet av det praktiska kring flaskmatning beskrivet, det upplevdes av några som jobbigt och av andra som en enkel vardagsrutin. Mödrarna försökte hitta enkla lösningar för att vardagen skulle bli så smidig som möjligt. I att vara i behov av en stödjande omgivning lyfts mödrars behov av information från BVC samt att de påverkas av omgivningens stöd och reaktioner.
Slutsats: Mödrar som på grund av amningssvårigheter övergår till att föda upp sitt barn med modersmjölksersättning är i behov av stöd från barnhälsovården, partner och vänner. För att mödrarna i större utsträckning skall uppleva god hälsa behöver de även tillgång till korrekt och icke skuldbeläggande information om flaskmatning och modersmjölksersättning från barnhälsovården. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | barnhälsovård | sv |
dc.subject | flaskmatning | sv |
dc.subject | kvalitativ metod | sv |
dc.subject | modersmjölksersättning | sv |
dc.subject | mödrars hälsa | sv |
dc.title | Mödrars erfarenhet av att föda upp sitt barn med modersmjölksersättning då de avslutat amningen på grund av amningssvårigheter - Ersättning ersätter inte allt | sv |
dc.title.alternative | Mothers’ experiences of raising their children on infant formula when breastfeeding was aborted due to complications – Infant formula does not replace everything | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |