Självinitierade reparationer i svenska uppgiftsorienterade dialoger

Abstract

Denna uppsats studerar fall där talare repeterar, modifierar eller startar om ett yttrande, här kallade för reparationer. Jag använder en vedertagen modell för att kartlägga hur svenska gymnasieelever utför reparationer i uppgiftsorienterade dialoger. Distributionen av de fyra reparationstyperna repetition, ersättning, inskott och strykning, undersöks och jämförs med engelska studier av olika korpusar. Dessutom studeras vilka redigeringsuttryck som används i reparationerna. Studien visar en benägenhet för talarna att använda tydligare signaler när mer av det ursprungliga yttrandet går förlorat i reparationen. Distributionen av reparationstyperna uppvisar större likheter med engelska reparationsstudier av vuxna i uppgiftsorienterat tal än med fritt tal. Det antyder att dessa domänlikheter är en stark grupperande faktor som sträcker sig mellan språk och olika åldrar.