COMMENT ECHANGER « SNABBA CASH » EN ARGENT FACILE? Une étude sur la traduction des mots argotiques d’un roman polar suédois et les stratégies de traduction utilisées
Abstract
Med denna uppsats avses att studera vilka strategier en översättare använder vid överföring av ord och uttryck som betecknas som slang och sociolekt. Dessa ord och uttryck utgår ifrån en subkultur, de utgör en avvikelse från källspråkets standardspråk och de utgör därför en extra stor utmaning för översättaren. Inte sällan måste denne acceptera en mindre precis, mer urvattnad eller mer neutral benämning på ordet. Denna strategi kallas generalisering och vår hypotes är att det är den vanligaste strategin för att ta sig an problemet med översättning av slanguttryck.
I likhet med slanguttryck och sociolekter ligger kulturspecifika referenser utanför standardspråket. Många studier har gjorts gällande de strategier som används vid översättning av dessa referenser, däribland studier av Tegelberg (2004) och Pedersen (2005). De strategier som identifierats hos Tegelberg respektive Pedersen uppvisar likheter men de skiljer sig också åt på vissa punkter. Bägge teorier är av intresse men i detta uppsatsarbete ges Pedersens kategorisering ett större utrymme.
Dessa strategier kan dessutom beskrivas utifrån deras ambition att bevara mycket av källspråkets komponenter i motsats till att anpassa sig så mycket till målspråket som möjligt. Venuti (1995) talar om en avvägning som översättaren måste göra mellan foreignization och domestication. Tegelbergs och Pedersens strategier anlägger ett kulturellt perspektiv, i den här uppsatsen skall klarläggas huruvida de är tillämpbara även i ett subkulturellt perspektiv.
Metoden som har valts är en kontrastiv studie. Detta genom att ta en svensk text, Snabba cash (2006) av Jens Lapidus, som är mycket rik på skildringar av subkulturer och sociolekt, systematisera dessa i semantiska kategorier och ställa dessa i relation till de översättningsstrategier som nämnts ovan. Härigenom får vi ett stort material av mönster, regelmässigheter och avvikelser som gör att vi kan dra slutsatser om översättarens tillvägagångssätt vid jämförelse med den franska versionen L’Argent facile (2008). Den statistik som framkommit genom den här studien visar klart och tydligt att generalisering är den översättningsstrategi som är vanligast förekommande. Denna strategi har valts i närmare 50% av de fall som studerats. Resultatet i sig är helt i linje med den uppfattning som råder att översättning av sociolekter ofta tenderar att standardiseras. Orsaken till detta är dels svårigheter att hitta en motsvarighet som inbegriper alla konnotationer samt att slanguttryck till sin natur är flyktiga och tidsbundna. Som en konsekvens av detta uppvisar alltså den översatta texten ett språk som är betydligt mer neutralt. Inte minst kan detta märkas i de fall där anglicismer i den svenska texten i väldigt hög grad överförts till genuint franska uttryck i översättningen. I motsats till detta kan vi också konstatera att hispanismer konsekvent har tillåtits vara
3
kvar i den franska översättningen för att ge texten ”färg” och berika måltexten. I detta fall har alltså strategin bevarande varit det självklara valet.
Degree
Student essay
View/ Open
Date
2017-08-03Author
Knöös, Martin
Keywords
franska
sociolekt
översättning
subkultur
Tegelberg
Pedersen
Series/Report no.
SPL kandidatuppsats franska
SPL 2017-034
Language
fra