Kartläggning av pedagogiska meriteringsmodeller vid Sveriges högskolor och universitet

Abstract

Pedagogiska karriärvägar är på frammarsch i Sverige. Detta fastslogs i den första kartläggningen av pedagogiska meriteringsmodeller som Åsa Ryegård genomförde 2013 och bekräftas i denna uppföljning. Även ur ett internationellt perspektiv är pedagogisk meritering en aktuell fråga och den har fått extra skjuts av de senaste årens ökade fokus på kvalitetssäkring av högre utbildning. Knappt hälften (49 %) av Sveriges högskolor och universitet har idag infört någon form av pedagogisk meriteringsmodell, antingen integrerat i den akademiska befordringsgången eller som ett fristående system. Implementeringsarbete eller förberedelser pågår vid ytterligare några lärosäten medan ett antal befintliga modeller är pausade i väntan på utvärdering och revidering. Sett över hela landet är det vanligast med en gemensam modell för hela lärosätet, att modellen har två nivåer som benämns meriterad och excellent samt att lönepåslag och särskilda uppdrag följer med vid antagning till modellen. Kriterierna för pedagogisk skicklighet är i stort sett jämförbara mellan lärosäten och nivåer, däremot förhåller de sig sällan till grundkraven för pedagogisk skicklighet som gäller för anställning vid lärosätet. Pedagogiska portföljer används vid ca 70 % av alla lärosäten i Sverige och instruktioner för hur de pedagogiska meriterna ska sammanställas finns hos samtliga lärosäten som har pedagogiska meriteringsmodeller. Hos några lärosäten accepteras även webbaserade portföljer. De sakkunniga rekryteras framför allt externt, vanligast är att använda två externa bedömare eller en kombination av interna och externa bedömare. Lärosätena lägger allt större vikt vid de sakkunnigas bedömarkompetens och har i några fall särskilda instruktioner för sakkunniga inför bedömning av pedagogisk skicklighet. Över 500 lärare i Sverige har hittills befordrats eller utnämnts i en pedagogisk meriteringsmodell. Deras roll vid lärosätena varierar men denna kartläggning bekräftar att de befordrade och utnämnda lärarnas kompetens börjar efterfrågas och nyttjas på olika sätt vid både det egna lärosätet och vid andra.